Diskussionerna kring fördelar och nackdelar med den nuvarande pro rata modellen för streaming, jämfört med en user-centric modell, sker överallt i musikbranschen. I Finland har forskare analyserat data från Spotify.
Den finska studien ”Pro Rata and User Centric Distribution Models: A Comparative Study” som jämför fördelningsmodellerna generell pro rata och user-centric på streamingtjänster publicerades offentligt under onsdagen. Data från Spotify har analyserats av Pradeep Durgam på Aalto-universitetet, och rapporten har sedan skrivits av Jari Muikku på Digital Media Finland.
Flera branschorganisationer står bakom undersökningen, som t.ex. MPA Finland (branschorganisationen för förlag) och Elvis, organisationen som företräder kompositörer.
Studien visar, till skillnad mot liknande studier som gjorts i Danmark och Norge, att skillnaderna faktiskt kan bli ganska stora mellan de olika modellerna. Generellt tappar de absolut största artisterna, och genrerna, jämfört med musik från mindre artister och genrer, samtidigt som det finns en ganska stor ”mellanklass” som inte påverkas alls.
Rapporten analyserar inte varför de olika studierna kommer fram till olika resultat, om det kan finnas regionala skillnader, eller om metoderna sett annorlunda ut.
Undersökningen baseras på anonymiserad data som Spotify delat med sig av till forskarna. Alla strömmar som genererades av Premium-abonnemang i Finland under mars månad 2016 skickades över, ingen data från gratisabonnemang var inkluderad.
Varje användare hade fått ett unikt anonymt ID-nr, varje låt identifierades med Spotify ID, tillsammans med låtnamn, artistnamn, albumnamn och information hur många gånger låten strömmats (över 30 sekunder) under månaden. Totalt innehöll datasetet 8 miljoner strömmar.
För att göra studien mer lätthanterlig valdes en sample ut på 10 000 låtar som djupanalyserades. En kontrollanalys gjordes också med en större sample på 50 000 låtar, som bekräftade resultaten.
Inte förvånande visar studien att en user-centric streaming modell skulle innebära att användarna i högre utsträckning kan styra vilka artister de vill ska få ta del av de betalade prenumerationspengarna. Men samtidigt skulle en user-centric modell kunna innebära att mindre artister faktiskt också får mindre pengar, det beror på användarnas lyssningsbeteenden.
”The pro rata favours artists and tracks, which get the biggest amount of played streams regardless if they are created by a large number of users with few plays or a smaller number of users who have played them repeatedly.
The user centric model favours artists with smaller number of streams, especially when the overall stream count is smaller. However, it should be emphasized that the positive financial effect is not automatic in all user centric cases but the result may as well be the opposite. The results depend on the cumulative effects of both individual and user groups’ listening habits.”
Resultaten kommer att presenteras och diskuteras vid ett av seminarierna på by:Larm.
Ytterligare en aspekt att ta med i diskussionen är det nyligen avslöjade lurendrejeriet där aktörer från Bulgarien lyckats lura till sig pengar genom att ladda upp hundratals korta låtar på Spotify, skapa spellistor, skaffa 1200 Premium-abonnemang och sedan låta datorer stå och mata spellistorna random under flera månader, varpå de tjänat uppskattningsvis 1 miljon dollar enligt MBW. Ett sådant fusk hade inte varit möjligt med en user-centric modell. (Artikel på MBW)
Hela rapporten från Finland finns att läsa här (PDF).
Daniel Johansson
