Under många år har svenskproducerad musik haft stort genomslag på den amerikanska marknaden. För några dagar sedan lämnade den amerikanska musikbranschen genom SoundExchange in sina förslag på revideringar inom det s.k. icke-interaktiva området. MI försöker här förklara hur det amerikanska royalty-systemet fungerar på just detta område, och hur kommande förändringar kan påverka svenska artister, musiker, producenter och musikbolag.
Vart femte år revideras royalty-nivåerna i USA för s.k. icke-interaktiva musiktjänster, d.v.s. tjänster som Pandora och annan internetradio, satellitradio, musikkanaler i kabel- och satellit-tv och bakgrundsmusik. Precis som i andra länder separeras alltså mellan dessa områden och interaktiva tjänster, som t.ex. Spotify, iTunes Store, Tidal och Apple Music. Om den amerikanska musikbranschen får som den vill kan nivåerna komma att höjas rejält vid nästa revidering, som sker i slutet av år 2017.
I USA är det de tre domarna som sitter i Copyright Royalty Board som bestämmer nivåerna för hur royaltyn ska se ut. Copyright Royalty Board, som infördes genom lagstiftning år 2004, lyder under Library of Congress, som skulle kunna sägas vara en motsvarighet till en kombination av Kungliga Biblioteket och Riksdagsbiblioteket i Sverige. Det är också den av presidenten utsedda Librarian of Congress, chefen för biblioteket, som för närvarande heter James Billington, som utser vilka de tre domarna ska vara.
Funktionen har under åren fått en del kritik, dels för att det just är en statlig organisation som går in och bestämmer royalty-nivåer, till skillnad mot hur det fungerar i många andra länder där de insamlande organisationerna bestämmer royalty-nivåerna genom förhandlingar och dialog, men kritiken har också handlat om att de här tre domarna genom detta system har fått en mycket stor makt över de ekonomiska värdet på musik i olika kanaler. Lobbying och arbete mot dessa tre personer har därmed blivit mycket viktigt för att påverka de egna intressena.
De tre domarna sitter på sina poster i sexårsperioder, och för närvarande heter de Suzanne Barnett (Barnett på Linkedin), Jesse Feder (Feder på Linkedin) och David Strickler, samtliga med gedigna juridiska bakgrunder.
Den upphovsrättsliga organisationen SoundExchange samlar in pengarna från de ovan nämnda icke-interaktiva områdena till artister och masterägare (ej kompositörer och musikförlag). För svenskt vidkommande fördelas pengarna dels till SAMI, som sedan fördelar till svenska musiker och artister, och dels direkt till de masterägare som finns representerade i USA, endera genom att bolagen är verksamma i landet eller via avtalspartner. En liten andel av pengarna fördelas till IFPI Sverige, som sedan fördelar till de masterägare som inte har någon avtalspartner i USA.
SoundExchange har haft en kraftig tillväxt i sina intäkter sedan organisationen bildades år 2003. Innan dess lydde man under RIAA (Recording Industry Association of America), men 2003 blev man alltså en fristående collecting society. År 2015 fördelade SoundExchange över 800 miljoner dollar till rättighetshavare och under året meddelades att man totalt fördelat över 3 miljarder dollar.
Och det är också SoundExchange som efter att ha fört dialog med olika delar av den amerikanska branschen lämnat in förslaget på förändringar man vill se i nästa revidering.
De nuvarande royalty-nivåerna för t.ex. satellitradio ligger på 10,5 procent av bruttointäkten (gross revenue) under 2016, och 11 procent under 2017. SoundExchange föreslår att denna nivå höjs till 23 procent från 2018, en rejäl ökning alltså, som sedan höjs något från år till år fram till 2022.
Den största aktören på området, Sirius XM, kommer naturligtvis ha sitt att säga om det hela. Sirius XM passerade tidigare i år över 30 miljoner betalande prenumeranter, för första gången sedan lanseringen år 2002. Satellitradion är ett format som fortsätter öka i USA, Sirius driver hundratals kanaler och hade över 4,5 miljarder dollar i intäkter år 2015, med närmare 2 500 anställda. Men precis som Pandora och andra aktörer vill man betala så lite som möjligt till musikens rättighetshavare.
Som alternativ till 23 procent föreslår SoundExchange en fast nivå på 2,48 dollar per månad och betalande prenumerant, d.v.s. om 23 procent av bruttointäkten blir lägre än 2,48 dollar per prenumerant är det den senare nivån som ska betalas ut av satellitradion. Denna nivå föreslås också höjas med lite varje år, upp till 2,79 dollar år 2022.
Internetradion, med Pandora som den största aktören, fick sina royalty-nivåer reviderade redan under förra året, och den amerikanska branschen var rätt besviken över det beslut som Copyright Royalty Board fattade. Beslutet innebär en nivå på 0,0017 dollar (1,5 öre) per uppspelning för icke-prenumeranter, upp från 0,0014 dollar, och 0,0022 dollar (2 öre) för prenumeranter. Denna nivå gäller fram till år 2020.
Eftersom Copyright Royalty Board inte riktigt har gått branschen till mötes tidigare, skulle man kunna se det nuvarande förslaget med rejäla höjningar från SoundExchange som ett sätt att visa en politisk poäng. Hade SoundExchange själva förhandlat och beslutat om royalty-nivåerna med de olika aktörerna, så som görs i många andra länder, hade man troligen inte lagt sig på denna höga nivå direkt. Det är förmodligen ett sätt att signalera ”ni förstår inte riktigt hur mycket musiken är värd”.
Detta kommer att stötas och blötas, i februari 2017 finns möjlighet att skicka in kompletterande underlag, och i april drar en flera veckor lång ”hearing” igång där alla ska få komma till tals. Efter ett slutligt manglande hösten 2017 kommer så Copyright Royalty Board fatta sitt beslut.
Man kan förvänta sig att när beslutet väl kommer i slutet av nästa år kommer det inte ligga på 23 procent, utan på en lägre nivå. Att det blir någon form av höjningar på samtliga områden är sannolikt, men det ligger i händerna på de tre domarna, som naturligtvis försöker väga in alla aktörers intressen i sitt beslut.
För svenska artister och musikbolag vars musik spelas på det icke-interaktiva området i USA innebär så klart alla former av höjningar också ökade intäkter, varför det kan vara intressant att följa utvecklingen. Hela det förslag som skickades in från SoundExchange för några dagar sedan finns att läsa här: http://www.soundexchange.com/wp-content/uploads/2016/10/2016-10-19-SDARS-III-SoundExchange-Proposed-Rates-and-Terms.pdf
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
