Gitarristen Roine Stolt är en av landets mest hyllade musiker. Nu understryks hans status av ett album ihop med rockikonen Jon Anderson från gruppen Yes. MI har kollat vad mer som är på gång.
Uppsalas egen supergitarrist Roine Stolt har etablerat sig även på den globala rockavantgardistiska scenen efter insatser i grupper som hans egna Flower Kings och även genrens ”supergrupp” Transatlantic. Just som han fyllt 60 understryks hans status med albumet The Invention Of Knowledge, ett duoprojekt med Jon Anderson, sångaren från gruppen Yes och även egna hits. Förra veckan lyftes Stolt dessutom fram som en av progrockens gitarrmästare i en ranking av tidningen Guitar World Magazine.
MI fångade Stolt just som han varit i London och firat 60 årsdagen parallellt med att han är med och spelar in nytt med sitt första band, Kaipa.
Hur kom sig samarbetet med Jon Anderson?
– Det är en lång historia. Jon fick det första Flower Kings-albumet av ett Yes-fan för snart 20 år sedan och gillade det.
Sen hamnade vi på en båtkryssning i Karibien för fyra år sedan där jag spelade med både Jon (solo) och The Flower Kings och Transatlantic. Någon förslog att Transatlantic skulle kompa Jon på några Yeslåtar från tidigt 70-tal som final på hela kryssningen. Så vi spelade en konsert och någon slags kemi uppstod. Skivbolaget föreslog att Jon skulle göra en platta tillsammans med mig – och det tog ungefär en dag innan hans första mp3 or kom i min mailbox…
Vi hör rykten om nytt från Kaipa?
– Jovisst. Vi har precis mixat en ny platta, den kommer i slutet av den här månaden. Det har gått över förväntan tycker vi själva. Det är prog på svenska, lite i stil med 70-talsplattorna. Vi har spelat in organiskt i ”riktig studio”, etc. Den heter Dårskapens monotoni. Fast vi kallar oss numera för Kaipa daCapo.
Vad säger du om utnämningen i Guitar World Magazine och vem rankar du själv högst?
– Hmm, det är ju bara en lista, dom ska fylla tidningen med något. Fast det är klart att det är skoj att bli omnämnd.
Vet inte om jag kan singla ut någon enstaka favoritgitarrist bland så många olika stilar. Men Jeff Beck håller måttet och är innovativ. Derek Trucks är också en favorit. Dweezil Zappa har överraskat, annars drar det åt gamla bluesgitarrister, som Peter Green åren 1967-72.
Hur firades 60-årsdagen?
– Den firades i London hela veckan. Träffade Jon Anderson med fru och lite skivbolagsfolk. Själva födelsedagen firades med middag med min fru och sen gick vi till klubben Ronnie Scotts och lyssnade på Billy Cobham, som säkert passerat 70 nu. Jag är väl inget superfan av fusion egentligen men blev imponerad av Cobhams disciplin och enorma musikalitet. Bandet var fantastiskt.
Lars Nylin
Foto Lilian Forsberg
Länk till listan i Guitar World Magazine:
http://www.guitarworld.com/artist-news-artist-lists/15-prog-rocks-best-guitarists-through-years/29666
