Ett beslut av det amerikanska Justitiedepartementet att inte hörsamma rättighetsorgansiationerna ASCAP och BMI:s önskemål om större möjligheter att förhandla sina avtal med musikplattformar väcker starka känslor i musikbranschen.
I ett avtal från 1941 regleras licensieringen av musik som presenteras av ASCAP och BMI. Avtalet kom till för att hindra gemensam prissättning och monopol och avgiften för licensieringen bestämdes av domstol. I avtalet fastslås att alla som söker tillstånd för att framföra verk från parternas kataloger och betalar sin avgift har rätt att göra det. Förlag och kompositörer anslutna till BMI och ASCAP får inte välja bort vissa aktörer och man får heller inte göra enskilda avtal.
Då dagens musiklyssnande ser radikalt annorlunda ut mot 1900-talets, hade ASCAP och BMI bett Justitiedepartementet om en översyn av avtalet i syfte att få ökad flexibilitet i förhandlingen av avtal. Exempelvis vill vissa kompositörer inte att deras musik ska finas på reklamfinansierade streamingtjänster.
Men efter två års genomgång gav Justitiedepartementets alltså ett besked i motsatt riktning från parternas önskemål, skriver LA Times. Även om inget egentligen ändras i den gamla överenskommelsen, så gör departementet nu en strängare tolkning av den och menar att organisationerna måste ge fullständiga licenser till alla som ansöker om dem. Möjligheten för deras anslutna förlag och upphovsmän att välja bort vissa radiokanaler, streamingtjänster eller andra plattformar, kommer alltså inte att finnas.
Att dra tillbaka verk från vissa plattformar skulle orsaka förvirring, menar Justitiedepartementet. Mindre förlag har också verk i sina kataloger där de delar rättigheterna med andra förlag och låtskrivare. Vems röst gäller om den ena parten vill dra tillbaka en låt från en plattform?
Departementet uppmanar dessutom ASCAP och BMI att rensa sina kataloger från verk de inte har rätt att ge fullständiga licenser till. Det innefattar t ex låtar av låtskrivarteam som representeras av olika rättighetsorganisationer och som inte gett varandra rätten att dela ut licenser. Det kan också göra att barer, restauranger och musiktjänster nöjer sig med licenser från enbart ASCAP och BMI då de kan tycka sig få ut tillräckligt med musik från dessa. Det blir upp till ASCAP och BMI att betala ut royalty till ickeanslutna samarbetspartners. De i sin tur kan få nöja sig med en royaltysats som dessa förhandlat fram.
Den skärpta tolkningen innebär inte bara en rejäl administrativ uppgift, utan kan få digra konsekvenser för framtida låtskrivarsamarbeten. Kommer låtskrivare som representeras av olika organisationer att vilja samarbeta med varandra?
Hade inte departementet krävt 100-procentig licensiering hade å andra sidan andra problem uppstått. Musiktjänster behöver kunna lita på att de inte blir stämda när de spelar musik de från en katalog de köpt licens till.
BMI och ASCAP kommer att överklaga beslutet i domstol och hos kongressen.
Läs mer:
Artikel i LA Times http://www.latimes.com/opinion/opinion-la/la-ed-ascap-bmi-justice-department-20160804-snap-story.html
Artikel i Musically.com: http://musically.com/2016/08/08/us-publishing-industry-in-uproar-over-doj-licensing-plans/
Christel Valsinger
