MI:s digitale guru Daniel Johansson insåg att det är exakt 15 år sedan han hamnade i Hultsfred. Och vilka roller hans studiekamrater i ämnet Digital Musikdistribution sedan dess spelat i omvandlingen av svensk musikindustri. Daniel bad om att få skriva en hyllningskrönika. Vi hindrade honom inte.
Det här är en partisk krönika, bara så ni vet.
För precis femton år sen flyttade jag från norrländska Örnsköldsvik till småländska Hultsfred. Jag hade dreads och skäggfläta och hade ingen som helst aning om vad Hultsfred var, förutom festivalen så klart.
Vi var 16 personer som hade börjat utbildningen Digital Musikdistribution, en utbildning som skulle lära oss hur man tjänar pengar på musik online. En utbildning som presenterades ett halvår innan Napster lanserades. Det är minst sagt en underdrift att säga att utbildningen var före sin tid…
Så här i efterhand är det närmast magiskt att Putte Svensson, Lars-Erik Rönnlund, Erkki Lahti och Ingegerd Alatalo hade bestämt sig för att starta den där utbildningen. CD-skivan hade fortfarande inte nått sin topp, internet och webben var fortfarande inget som på fullt allvar hade slagit igenom i samhället och plastskivorna var det häftigaste som gick att få tag på i musikväg.
På utbildningen lärde jag mig två saker: 1) Det här kommer att förändra allt, 2) Napster är ganska coolt.
Den första saken lärde jag mig av våra lärare, även om de själva kanske inte alltid var medvetna om att det var det som de lärde ut. Den andra saken lärde jag mig av mina klasskamrater: Robert, Koffe, Jonas, Emma och inte minst Tobbe… Tobbe som satt hela dagarna och bara laddade ned på skolans dator och brände så mycket skivor att man kunde bada i dem.
När utbildningen gick över till praktik, ville jag jobba med det här. Jag skickade ett mail till gänget i Hultsfred med det enkla budskapet: ”Jag vill jobba med det här!” Resultatet blev att jag fick ägna min praktik åt att utveckla utbildningen och sedan bli utbildningsledare för densamma.
Idag kan jag och närmare tusen andra människor tacka Hultsfred för att den där lilla orten har gjort oss till dem vi är. Eller så här, vi kan inte tacka tillräckligt mycket för vad Hultsfred har gjort för oss. Spelar ingen roll om vi hatade eller älskade det, det formade oss till att bli en del av den musikvärld som vi befinner oss i idag.
Det Jonas Bjälesjö, Henric Lindström, Daniel Thuresson, Kjell Arvidsson, tillsammans med de fyra jag tidigare nämnde (och många fler självklart), har gjort för den svenska musikbranschen går inte att räkna i pengar. Man har utbildat arméer av kunnigt folk som idag finns på i stort sett varenda kontor i musikbranschen.
När jag tittar på mina Facebook-vänner ser jag hundratals och åter hundratals av f.d. studenter som idag sitter på diverse positioner i musikbranschen, som vet precis hur det känns att gå den där långa vägen till Rock City/Metropol i regn och motvind, som vet precis hur det känns att efterfesta i Stålhagen (eller på Rönnvägen och Barrvägen när det verkligen begav sig), som vet precis hur det känns att uppleva en unik konsert i puben och som vet precis hur det känns att vara med och driva Hultsfredsfestivalen. Men som nu har hittat sina egna liv i den verkliga verkligheten.
För att plugga i Hultsfred är liksom ingen verklig verklighet. Det är som att gå in i en virtual reality för att lära sig vad livet och musikbranschen egentligen handlar om (öl). Och jag avundas varenda student som får vara med om det, för jag vet precis hur det smakar.
Extrema pluggdagar som inte en enda av er som leder musikbranschen skulle klara av. Ändlösa kvällar för att klara av tentor dagen därpå om saker som man som student troligen har väldigt svårt att förstå varför man ska lära sig. Röriga kvällar med billig öl i billiga lägenheter för att skapa sociala band som sedan blir professionella och livslånga. Tentafesten.
Men, Hultsfred är inte vad det var en gång. Det har byggts nya byggnader. Pizzerian på gågatan gör inte lika goda pizzor längre. Janne Kleman, och senare Fredrik Blom, bor inte längre i den f.d. bensinmacken. Blom har inte fest en vanlig onsdag med Timbuktu och mängder av andra mer eller mindre kända rappare från hela Sverige. Jodå, jag vann över Jason. Trots allt, jag kom nia i Flipper-SM 1996, och Puttes gamla flipperspel var en enkel match. Jag påminde Timbuktu om det hela nyligen, han mindes inte just den grejen, tyvärr… Däremot sa han: ”Åh vad jag saknar Hultsfred!”
År 2000 invigde The Hives den nya utbildningen Music Management i Hultsfred med en konsert i puben. Howling Pelle inledde med att säga: ”Pissgage-Janne har gett oss 10 000 för det här giget, bara så ni vet. Nu ska vi lära er vad musikbranschen egentligen handlar om. Här kommer den första lektionen – och den är helt gratis. 1,2,3,4.” Det var en av de bästa konserterna jag sett i hela mitt liv. Dessutom, jag har det på film, och jag kommer ladda upp det på Youtube vilken dag som helst.
Hultsfredsfestivalen lyckades inte upprätthålla sin position på marknaden. Jag satt själv i styrelsen för Rockparty 2002-2007, så vill ni kan ni ju alltid skylla på mig. Varför hände det? Varför gick Hultsfredsfestivalen omkull? Man kan diskutera det i evighet. Och jag vet att ganska många sitter på ganska bra svar därute.
Men Hultsfred är fortfarande en märklig liten ort. Lite som Twin Peaks. Och Hultsfredsfestivalen är som Laura Palmer.
Jag undervisar fortfarande på utbildningen, och jag blir varje år så förvånad över vilken nivå förstaårs-studenterna har, inte bara i Hultsfred utan också i Nyköping. De som börjar utbildningen nu har nästan samma kunskap när de börjar som studenterna som gick ut 2006 hade när de gick ut… Inte för att utbildningen var dålig då, utan snarare för att urvalet för att ens få gå utbildningen är så tufft.
Troligen kommer någon av de som går ut Music & Event Management nästa år bli en kollega till dig, på det ena eller andra sättet, om du jobbar i musikbranschen. Hela Rock City är i stort sett ett universitet idag. Det finns inga bokare, inga små skivbolag, inga tröjtryckare, inget Rockparty, inga efterfester på kontoret och man får inte ens röka inomhus längre… Tråkigt.
Men Hultsfred fortsätter att leverera kunskap, och hjälper nya kreativa människor att bli en del av det svenska musiklivet. Tillsammans med Musik & Event i Nyköping och de andra utbildningarna i Sverige har vi en riktigt bra grogrund för nya talanger i den svenska branschen.
För mig förändrade Hultsfred livet fullständigt. Och för det är jag så otroligt tacksam, liksom jag vet att hundratals numera verksamma i branschen är. Hultsfred kommer alltid att vara Hultsfred, så är det bara.
Daniel Johansson
