18 juni 2014

KRÖNIKA Världens bästa land på att kopiera letar förlaga för en digital musikindustri

Under två dagar den 10-11 juni i förra veckan samlades forskare, näringslivsrepresentanter och journalister i Beijing för att diskutera vad digitaliseringen betyder för den kulturella och kreativa sektorn ur ett nordiskt perspektiv. Konferensen anordnades av kulturrådet vid svenska ambassaden i Beijing och National Research Center for Cultural Industries vid det internationellt topprankade Tsinghua University. Linda Portnoff, tf organisationschef på Musiksverige, fanns på plats.

Jag hade blivit inbjuden för att prata om hur det kommer sig att Sverige lyckats bli ett föregångsland när det gäller omställningen till den digitala ekonomin i musikbranschen. Mitt föredrag tog avstamp i Musiksveriges rapport Musikbranschen i siffror – statistik för 2012 som visar på en total omsättning för den svenska musikbranschen på 7,4 miljarder kronor och en intäktsökning på 17 procent sedan 2011. Intäkterna från den strömmade musikkonsumtionen har ökat sedan de första mätningarna 2010 och 2011 gick intäkterna från digital musikkonsumtion om försäljningen av cd och vinyl i absoluta tal.

Som förklaring till detta skifte brukar Spotify och IPRED-lagstiftningen lyftas fram. Kina har över samma tidsperiod sett en likartad utveckling av brett uppskattade, legala tjänster som dessutom ökar utbetalningarna till upphovsrättsinnehavarna av musiken till följd av att administrationen i Kinas kommunistiska parti tagit tydlig ståndpunkt för att immaterialrätt och upphovsrätt utgör grundstenar i den digitala ekonomin. Även om det inte behöver betyda att värnandet om starkare upphovsrättsskydd minskar den utbredda användningen av illegala tjänster, så är det ett viktigt steg mot en ekonomiskt hållbar utveckling för musikbranschen i Kina. Närmare 3 miljoner användare av kinesiska Tencents strömmade musiktjänst QQ Music betalar idag ungefär 10 kronor i månaden. Det är inte mycket, men den inhemska massmarknadens potential är enorm. Trots en alltmer globaliserad värld genererar fortfarande samtliga nordiska länder de största intäkterna på sina hemmamarknader.

Den viktigaste förklaringsfaktorn av alla till det framgångsrika digitala skiftet i Sverige bottnar i vad som också skulle kunna utgöra vår absolut främsta export – en demokratisk, musiklitterat välfärdsstat med yttrandefrihet, som vid sidan av en välutvecklad teknologisk infrastruktur har de sociala och juridiska grundförutsättningar på plats. Varsågoda, det är bara att kopiera.

Linda Portnoff, forskare vid Center for Arts, Business and Culture på Handelshögskolan i Stockholm och tf organisationschef på Musiksverige