Sedan några år tillbaka är Hampus Kivimäe, som driver det svenska managementbolaget WIFE ledamot i styrelsen för by:Larm. Här ger han sin syn på årets arrangemang i Oslo.
Hur skulle du vilja summera årets by:Larm?
– 2014 var året när by:Larm gick från att vara enbart en branschfestival till att även bli en framgångsrik publikfestival. Festivalen har under flera år jobbat hårt med att bygga sitt varumärke och intresset hos publiken om att det är på by:Larm som man hör och ser den bästa nya musiken samt får några extra ”treats” av redan etablerade nordiska artister och jag tycker det äntligen har lyckats.
– Jag tycker också att satsningen på att bjuda in några av världens bästa musikjurister slog väl ut och att det knöts många nya kontakter.
– Sen måste jag lyfta fram att Matador under festivalen signade en nordisk akt som vi garanterat kommer få höra mer om längre fram. Exempel som detta är enligt mig det yttersta beviset på att showcase-festivaler som företeelse fungerar och behövs även 2014.
Hur ser du på den ökade svenska närvaron och det ökade antalet svenska artister, band och aktiviteter på by:Larm de senaste åren?
– När jag började i styrelsen var det en handfull svenskar som åkt och det var samma namn år efter år. Vi satsade på att informera och engagera den svenska branschen och det har verkligen lyckats. Första året ökade vi antalet svenska delegater med 200 procent och året efter med ytterligare 60 procent. Denna kurva har så klart planat ut, men jag märker verkligen att Svensk bransch och svenska artister använder by:Larm kreativt idag och inte minst märks det i snacket inför och i den norska pressen att de intressantaste artisterna kommer från Sverige.
– Dock tror jag inte att den svenska branschen inser vilka makthavare som verkligen kommer till Oslo varje år. Att man på gatan i Oslo kan springa på Laurence Bell, Jeannette Lee, James Murphy och John Cale samt A&R:er från Astralwerks och One Little Indian med flera tycker jag borde vara skäll för alla som vill exportera musik att åka till by:Larm.
Vilka inslag tycker du, som styrelseledamot för by:Larm, att man skall satsa på vidareutveckla till kommande år? Och är det något i grundupplägg du tycker du förändras?
– Vi kommer göra några förändringar till nästa år som jag tror kommer gagna publiken och säkerställa by:Larms internationella position än mer vilket känns spännande. Sen tror jag på blandningen av debutanter med exklusiva konserter med etablerade akter så som Veronica Maggio i år och Mayhem förra året.
– Personligen gillar jag grundförutsättningen att alla akter får visa upp sig på en mindre och en större scen för att visa bredd, till exempel så tror jag aldrig förr John Martin spelat i en lokal som Mono, som tar cirka 100 personer.
– På den kritiska sidan så måste jag med handen på hjärtat erkänna att arrangemanget av Nordic Music Price blev något av ett magplask efter tidigare års succé arrangemang. First Aid Kit bjöd förvisso som vanligt på ett strålande gig, men vi hade valt att skalla ned utdelningen, vilket jag inte tyckte funkade alls så till nästa år blir det bättring. Annars funkar det bra med både timing och placering av festivalen.
Vilken är dina egna närmaste planer just nu och vad har du på gång?
– Just nu är jag i L.A. och bygger vidare på diverse projekt i USA. 2014 ser väldigt spännande ut med nya album från The Tarantula Waltz och Nervous Nellie. Grande Roses gick under by:Larm-helgen in i studion för att följa upp fjolårets debut Disease och Samling har också precis börjat spela in sitt tredje album. Tiger Bell fortsätter sitt punkkortståg över världen i oförminskad fart och som alltid har jag några nya ess på gång.
Claes Olson