5 december 2013

ARTIST Timbuktu i uppmärksammat tacktal

På onsdagen höll den så kallade Fem i tolv-rörelsen sin årliga manifestation i Sveriges riksdag. Timbuktu var pristagare och höll ett tal som efteråt fått mäktig uppmärksamhet i medier.

Närvarande politiker som Mona Sahlin hyllade Timbuktu och hans tal. Detta fick i sig sedan massiv spridning på de sociala nätverken under dagen. Andra lämnade riksdagen under utdelningen som en markering för att Timbuktu i låten Svarta duvor och vissna liljor, som han gjort tillsammans med hiphopgruppen Kartellen, rappar om att slå Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ”gul och blå.”

En som lämnade riskdagen under framträdandet från Jason ”Timbuktu” Diakité var talmannen Per Westerberg.

– Som talman undviker Per Westerberg att närvara vid prisutdelningar som kan uppfattas som kontroversiella, sa hans pressekreterare Samira Zayane i en kommentar.

– Talmannen höll ett bra tal om manifestationen och det känner jag mig jättenöjd och glad över att han gjorde. Han som alla andra får välja själv om han vill delta vid prisutdelningen eller inte, sa Fem i tolv-rörelsens ordförande Jasenko Omanovic, som för sin del uttalat sig kritiskt mot Timbuktus text.

Timbuktus tal i sin helhet:

”Jag tog med med mig en sak i dag som jag bara brukar ha med mig när jag lämnar Sverige, och det har jag inte gjort nu, för jag kom med en väldigt kort taxifärd.

Jag tog med mig detta här (visar upp sitt pass).

Det brukar jag bara ha, som sagt, när jag ska lämna Sverige för att påminna alla ställen jag kommer till, och var jag kommer ifrån.

Det här betyder väldigt mycket för mig, detta, den här samlingen papper.

Det är inte alla som bor i Sverige, och som lever i Sverige, som har ett sådant.

Jag tog med den i dag för att säga att detta är mitt bevis i varje fall, på att jag inte är någon främling. Så fientligheten mot mig på grund av min hudfärg kan egentligen aldrig bli främlingsfientlighet – det är och förblir rasism.

Ni behöver inte vara toleranta mot mig.

Jag ber inte att få bli tolererad, och eran nåd är inte någonting jag kräver.

Däremot kräver jag, med all kraft jag kan uppbåda, att bli bedömd på mina handlingar och på min personlighet.

Och jag kräver att den doktrin, som håller en person högre än en annan person, på grund av dennes hudfärg, religion, kön eller sexuella läggning, omedelbart och för alltid, diskrediteras, suddas ut och överges.

Jag kräver att få känna mig säker i Sverige.

Jag kräver att få tillgång till det arbete som mina meriter berättigar mig, till att få tillgång till den bostad som min inkomst räcker till.

Jag kräver att få be till den Gud jag vill, och älska den person jag vill.

Jag kräver friheten att yttra mig, även av dem som inte håller med mina yttringar.

Och jag kräver att bli sedd som en del av detta samhället.

Men i utbyte ger jag dig mitt liv Sverige. För dig kommer jag och mina barn alltid hjälpa till att bygga.

Jag ger dig min uppfinningsrikedom.

Jag ger dig min kreativa förmåga och min energi.

Jag kommer att älska i Sverige, jag kommer att leva i Sverige, och jag kommer att dö i Sverige.

Tack.”

Lars Nylin