Pianisten Daniel Karlsson och trumpetaren Anders Bergcrantz – aktuell på ett nytt album med den i Lund bosatte amerikanske barytonsaxofonisten Ed Epstein – är två svenska jazzmusiker som den här veckan hyllas av MI:s jazzskribent Göran Olson.
Daniel Karlsson Trio Das Taxibåt [Brus & Knaster / Playground]
Pianisten och här även organisten Daniel Karlsson med trio begår nu skivdebut. En debut som speglar hans närhet till den stockholmska skärgårdens lockelser. Daniel Karlsson är – utöver en ytterst hörvärd pianist – även verksam som taxibåtsskeppare. Det har lett till att skivan är inspelad i vintras på Runmarö i Stockholms arkipelag. All musik är komponerad av Daniel och arrangemangen är kollektivt gjorda där närheten till skärgården märks redan i första spåret Das Taxibåt. Ljudet från en skeppsklocka lockar till ombordstigande för en stimulerande tur.
Resan blir en fräsch upplevelse. Med är basisten Kristian Lind och trumslagaren Fredrik Rundqvist som embarkerat Daniels båt Bellona. Musiken kryssar sig fram på utprickade och svårnavigerade farvatten med en stor portion av nyfikenhet i kompassnålen. Spelarnas fantasi och okonventionella grepp är något som gör skivan intressant och tilltalande.
På lugnt vatten hamnar man i Bobo’s Temptation där eftertanken känns starkt och övertygande. Daniel Karlssons skira anslag ger stor behållning som kompletteras med små accentueringar från bas och trummor. Är stycket en hyllning till Bobo Stenson kan man fråga sig? I Sergio Giorgini och det stundtals gospelbefryntade Christney’s Bass Lesson får Kristians bas väldisponerat utrymme med eller utan stråke. Daniel lägger geniala accentueringarna i det förstnämnda numret. Här svarar Fredrik för ett mycket inspirerande och effektfullt fritt utspel.
Trions lyriska känsla kommer fram i den fagra Safir. Överhuvudtaget ger musikerna genomgående ett intryck av att vara på samma lekfyllda gata. Det är lätt att ta till sig deras dagsfärska spirituella infall som andas morgonluft.
Ed Epstein’s New Swinging Nation featuring Anders Bergcrantz Bittersweet [Berno Records / Plugged]
Den sedan många år i Lund bosatte amerikanske barytonsaxofonisten Ed Epstein borde förlänas mer uppmärksamhet. Speciellt utanför Skåneregionen anser jag, särskilt efter den här förnämliga skivan. Epstein är en barytonspelare som med fördel uttrycker sig instrumentets mellan och låga register. Den kraftfulla tydliga tonen kan viss mån associeras till Mulligans fullkornston men där stannar jämförelsen. Epstein har en egen identitet som fastnar i örat. Här hörs han i egna kompositioner och titlar från skivans trumpetare Anders Bergcrantz plus Woody Shaws Zoltan och Sammy Fains Secret Love, som var Doris Days stora hit när det begav sig och här är ett lysande exempel på hur sånger från The Great American Song Book kan konverteras till jazzidiomet.
Anders Bergcrantz trumpet har jag framhållit många gånger, inte minst för det spel som han visade på New York-skivan Live At Sweet Basil. Där var han mäkta imponerande tillsammans med musiker från The Apples jazzaristokrati. Lika lyckosam är han här. Har landet idag någon vassare trumpetare att visa upp kan man fråga sig? Det finns en stark nerv och äkta övertygelse i Anders spel som utan tvekan kan få manschetten att darra hos många av hans kolleger i jazzens hemland USA.
Kompet med pianisten Robert Tjäderkvist, basisten Johnny Åman och trumslagaren P-A Tollbom är stilistiskt perfekta. Tollboms lätta fria spel ger gruppen en luftig karaktär som ger en tilldragande profil. Det låter verkligen homogent om gruppen. Johnny Åman visar prov på fint solospel i Bergcrantz Fountain Of Youth och Epsteins Bushwhacker. Pianisten Robert Tjäderkvist är ett relativt nytt namn för mig, men han har en välanpassad formkänsla och presterar attraktiva solon skivan igenom.
Tryckfelsnisse uppenbarar sig när skivans nio melodier presenteras på konvolutet. Nummer åtta har fått två titlar. Rätt är att åttan heter Let’s Stay In Tonight och den festliga Zoltan är nummer nio, bara så ni vet.
Göran Olson
