Jo, jag har insett att grupper kan vara med och andra kvällens hjälte Benny Hult underströk att även de som passerat körkortsålder får vara med i X Factor.
Men likheterna är långt fler än nyheterna. TV4 har inte heller direkt hjälpt oss tittare på traven när de av alla potentiella kandidater valt en gammal Idol-jurymedlem, Andreas Carlsson, som en av fyra i expertpanelen.
Det mest nya är en fånig gest med x-lagda armar. Men sånt går kanske hem bland den huvudsakliga målgruppen, de som kallas kidsen, vad vet jag?
Det rådde en uppenbar trötthet på talangjakter i TV efter vårens helflopp True Talent (TV3) och halvdito The Voice (TV4). Möjligen är det känslan av inget nytt under solen som avspeglar sig även i de första tittarsiffrorna för X Factor.
Premiärkvällen sågs av 840 000, på måndagen var vi 700 000 (preliminära MMS-siffror). Det är siffror som är snarlika de för The Voice i vintras/våras. Den gången blev 830 000 vid premiären magra 640 000 kväll två, därefter gick det sakta utför tills Ulf Nilsson – var tog han vägen? – segrade.
TV4 har satsat rejält på X Factor och fler än den kanalens marknadsavdelning är nog skraja för var detta ska ta vägen.
Bör även skivbranschen, primärt då Sony Music som har option på vinnaren, vara orolig?
Egentligen inte. Idol presenterade de flesta säsongerna åtminstone ett starkt namn. Röster som Amanda Jensen, Tove Styrke, Darin och Agnes tillhör i dag de mer respekterade om vi talar pure pop for now people. Den senaste (sista?) vinnaren Amanda Fondell blev etta på albumlistan. Mycket tyder också på att Moa Lignell, som albumdebuterar nästa vecka, inleder en karriär som blir ”på riktigt”.
Om X Factor tar fram namn minst av den sistnämnda magnituden gör det kanske inte så mycket att juryn hittills känns ospännande – när ska Orup få visa sitt enorma popkunnande? – och att jag ännu inte fattat att det inte är Idol jag tittar på.
Lars Nylin
