– Det som nu krävs är bara en sak, men den är kraftfull – koordinering mellan departementen och mellan myndigheterna, så att vi får en samlad strategi för att öka musikexporten, kommenterar Elisabet Widlund, vd Musiksverige.
Under seminariet i Almedalen presenterades statistik för de svenska upphovsrättsliga exportintäkterna, en del av den totala musikexporten, som 2011 uppgick till totalt 502 miljoner kronor – en ökning med nio procent från 2010.
Den svenska musikexporten delas utöver de upphovsrättsliga intäkterna in i ytterligare två intäktskategorier: intäkter från inspelad musik samt konsertrelaterade intäkter. Exportintäkterna från inspelad musik uppgick år 2011 till 221 miljoner kronor, vilket är en minskning med ungefär en procent sedan 2010. De konsertrelaterade exportintäkterna har ännu inte hunnit fastställas, men föregående år uppskattades de till mellan 100 och 200 miljoner kronor.
Genom rapporten Musikbranschen i siffror – statistik för 2011, som släpps i höst, kan man för första gången göra jämförelser över tid av hur musikbranschen utvecklats ekonomiskt.
– Sannolikt kommer vi nu kunna stärka musikkulturens position, menade Klas Rabe, ansvarig för kulturella och kreativa näringar på Tillväxtverket.
– Med branschstatistik som vi kan analysera så kan vi också rikta insatser för svenska musikskapare som vill nå internationell publik. Därtill har vi fått testat en beskrivningsmodell som kan spridas till andra kulturskapande branscher där det finns intresse för kvalitativ utveckling.
För att uppnå det av regeringen uppsatta målet att fördubbla musikexporten till år 2015, krävs det dock mer fokuserat arbete, konstaterar intresseorganisationen Musiksverige.
– Musikbranschen har redan tagit det första steget och lagt fram en plan för att förändra Export Music Swedens verksamhet så att vi från årsskiftet har ett modernt musikexportkontor som arbetar med promotion, information och utbildning, säger Elisabet Widlund, vd för Musiksverige.
– Det som nu krävs är bara en sak, men den är kraftfull – koordinering mellan departementen och mellan myndigheterna, så att vi får en samlad strategi för att öka musikexporten.
På Musiksveriges och Tillväxtverkets seminarium Värdet av svensk musikexport presenterade handelsminister Ewa Björling en ny exportsatsning på de kreativa näringarna. Två miljoner kronor ska skapa bättre förutsättningar för export inom de kreativa näringarna, genom en satsning på Svenska Institutets arbete med kommunikationsstrategin SymbioCreate.
– Svensk musikexport bidrar till en positiv Sverigebild och större nyfikenhet på Sverige i utlandet, menar Ewa Björling. För mig är det viktigt att skapa förutsättningar för ökad export, även inom området kulturella och kreativa näringar.
– Det är viktigt att slå fast att det ligger en stor kommersiell exportpotential för svensk musik. Därför är det mycket glädjande att idag kunna konstatera att musikexporten fortsätter att öka kraftigt.
”Det svenska musikundret” belystes under seminariet ur ett brett politiskt och ekonomiskt perspektiv. I fokus var musikbranschens betydelse för exportnäringen och Sverigebilden.
– Handelsministerns satsning möjliggör en koordinerad och strategisk nysatsning på musikexporten. Det är bara tillsammans som vi kan ge musikexporten ännu större framgångar, säger Elisabet Widlund.
Det har varit mycket musikrelaterade frågor uppe till diskussion under årets Almedalsvecka. Tillsammans anordnade SKAP (Svenska Kompositörer Av Populärmusik), Kulturrådet, Freemuse med norska Musikernes Fellesorganisasjon på torsdagen seminariet Fristäder tar ton i Visby 2012. Man arbetar för att nordiska fristadskommuner ska erbjudas musikskapare som måste fly sina hemländer.
– Att erbjuda politiskt förföljda musikskapare en fristad är att erbjuda den demokratiska processen en fristad, säger SKAP:s ordförande Alfons Karabuda.
– Med fristadskommuner skyddar Sverige inte bara utsatta individer utan också demokratin.
Under 2011 registrerade Freemuse ett hundratal övergrepp mot musikskapare, utförda av regeringar eller lokala myndigheter. Trakasserier och hot, förbud mot att spelas i radio eller uppträda på scen, anhållan och fängelsestraff är vanligt förekommande. Enbart till följd av de folkliga upproren i arabvärlden har ett okänt antal musikskapare mördats.
– Det är lätt att förstå att auktoritära regimer fruktar den demokratiska sprängkraften i musik, konstaterar Alfons Karabuda. Allt för många musikskapare uppfyller kriterierna för det fristadsuppehälle som idag erbjuds författare. Kompositörer och musiker vars yttrandefrihet och demokratiarbete skulle garanteras i en svensk fristad.
Målsättningen är att etablera fem nordiska fristadskommuner för musikskapare inom ett år. Samtal pågår med flera svenska kommuner som visat intresse för projektet. Att bli fristad medför ansvar men ger också ett stort värde. Förutom att de kommuner som tar emot utsatta musikskapare aktivt deltar i en demokratiprocess blir de också nav i ett kulturellt och kreativt utbyte.
– Sverige har allt att tjäna på att bidra med ytterligare en kugge i det globala demokratiarbetet. Låt oss bli en förebild i fristadsarbetet och för det fria ordet – även när det uttrycks i ton, säger Alfons Karabuda.
Claes Olson
