Mankku [Mancko] Festen har bara börjat [Lovande Projekt / ADA / Warner Music]
De flesta som har stött på hälsingesonen Magnus Fagernäs tidigare har nog gjort det i hans egenskap som trumslagare. På skiva singeldebuterade han 1980 med bandet Pinballs och därefter följde en karriär som trummis i bl.a Dead Scouts, Traste Lindéns Kvintett, Perssons Pack, Atomic Swing och Little Red Snapper. När han vid 47 års ålder nu albumdebuterar som soloartist är det som sångare, låtskrivare och gitarrist.
Ordet ”moget” brukar av någon anledning alltid användas i nedsättande bemärkelse, men det är ändå ett ord som här – i enbart positiv bemärkelse – beskriver de nio sånger och låtar som i smarta arrangemang och en intelligent produktion i samarbete med den mästerlige norska gitarristen Geir Sundstöl utgör albumets rika beståndsdelar. Den eftertänksamma sången och texterna berör på djupet. Musiken är på ett lysande sätt lika oforcerat sätt en lisa för själen. Saxofonisten Jonas Kullhammar är bara en av flera gäster, som med sitt inhopp förhöjer det sköna helhetsintrycket – någonstans där ute i ett slags T-Bone Burnett möter Daniel Lanois-landskap av närhet, känslor och värme. Moget. Rutinerat. Spännande. Hörvärt. CO
Benny Anderssons Orkester O Klang och jubeltid [Mono Music / Universal Music]
Med hundratals miljoner sålda skivor och den mest sedda musikalen genom tiderna under bältet kan Benny Andersson naturligtvis göra precis vad han vill. Att han väljer att tillsammans med ett lika högklassigt som anspråkslöst gäng återvända till de svenska folkparksscener som han för snart femtio år sedan turnerade i med Hep Stars är i allra högsta grad hedersvärt.
Hela BAO-projektet präglas av en genuin kärlek till musiken – och den svenska kulturen. Såväl det vackra omslaget som det musikaliska anslaget – 100 procent ”blågult” – är på sätt och vis faktiskt fullt jämförbart med det The Band gjorde för den uramerikanska musiken i slutet av sextiotalet. Seriöst!
Helen Sjöholm, Tommy Körberg och Kalle Moraeus sjunger specialskrivna texter signerade Björn Ulvaeus och Kristina Lugn till Benny Anderssons musik. Redan flitigt radiospelade Kära syster är bara ett av de nummer som i likhet med BAO:s tidigare hits Du är min man och Vår sista dans garanterat kommer att borra sig djupt in den svenska folksjälen. 21 juli inleder BAO sin sommarturné i Örnsköldsviks Folkets Park. CO
Twinflower Band Turn My Blame To Gold [Peace & Love / National / Border]
Borlängebandet Twinflower Bands debutalbum har producerats av Björn Dixgård (Mando Diao), vars syster Linnea Dixgård frontar bandet som sångerska. Skivproduktionen ger ett stabilare intryck än det något osäkra stockholmsgiget på samarbetande Peace & Love / Nationals stora showcase på Kägelbanan i Stockholm för bara några månader sedan. Bandets mix av pop och rock med starka americanainfluenser blommar ut på ett mer självklart sätt – och spännvidden från Patsy Cline till Blondie har tveklöst charm.
Twinflower Band spelar i sommar på Peace & Love-festivalen, men innan dess kan man redan den här veckan se bandet live på deras releasefest på Trädgården i Stockholm onsdag 15 juni. CO
Depeche Mode Remixes 2: 81-11 [Mute / EMI]
Depeche Modes nya remix-samling släpps fysiskt såväl som enkel-CD, 3CD-box och ytterligare en box med 6 vinyl-LP. Här finns det alltså massor av nytolkningar och annorlunda versioner av klassiska låtar som Personal Jesus och Never Let Me Down Again.
Låtmaterialet omfattar hela bandets karriär, ända från debutalbumet Speak And Spell fram till 2009 års Sounds Of The Universe. De tidigare medlemmar Vince Clarke (som redan 1981 hoppade av för att bilda, i tur och ordning: Yazoo, The Assembly och Erasure) och Alan Wilder (medlem 1982-95) ges för första gången tillfälle att presentera egna remixar av sitt eget band. Andra remixare är svenska Eric Prydz, Karlsson & Winnberg (Miike Snow) och Peter Bjorn and John. Vissa spår är omvandlade till oigenkännlighet, medans andra behållit sina ursprungliga hooks. Hela 3CD-samlingen är som helhet faktiskt en genomgående fascinerande resa genom de engelska pionjärernas musikaliska universum. CO
Valdemar feat. Ulf Dageby & Totta Not Dark Yet / In Gothenburg – The Zebra Bootleg Series vol. 1 Rare & Unreleased [Zebra Art / Naxos], A Nod To Bob 2 / An Artists’ Tribute To Bob Dylan On His 70th Birthday [Red House Records / Rootsy]
Bob Dylan tillhör de absolut mest tolkade låtskrivarna någonsin i världen, så att det i samband med bardens sjuttioårsdag nyligen släppte ett antal hyllningsalbum i olika former var knappast förvånande. Desto mer uppseendeväckande är att ett av dessa – A Nod To Bob 2 – innehåller ett flertal av de intressantaste och finaste nytolkningar som hörts är desto mer anmärkningsvärt. Inte minst som ett flertal av de medverkande amerikanska artister knappast kan kategoriseras som särskilt kända på den här sidan Atlanten. Till höjdpunkterna bland de totalt 16 spåren hör bl.a Austin-scenens Danny Schmidts oerhört vackert finstämda version av Buckets Of Rain. Meg Hutchinson (från Boston) lyfter den sällan hörda Born in Time till himmelska höjder och när Pieta Brown drar ner tempot i lika sällan spelade Dirt Road Blues får den en helt ny stämning och atmosfär.
De nio tolkningarna på Valdemars ”bootleg-utgåva” från Gillestugan i Göteborg vintern 2000 är till formen betydligt mer trogna de ursprungliga originalversionerna. Ulf Dagebys avspänt tillbakalutade gästspel i särskilt John Wesley Harding, samt Totta Näslunds gästspel i bl.a Make You Feel My Love värmer – men upplevelsen var säkerligen betydligt större på plats, för elva år sedan. CO
Archie Shepp /Joachim Kühn WO!MAN [Archieball / Naxos]
Saxofonisten Archie Shepp är en av den friare jazzens verkliga veteraner. Sjuttiotre år gammal är han fortfarande en innovativ musiker. Tillsammans med pianisten Joachim Kühn formar han en duoskiva där fem av numren kommer från spelarna, med tillägg av Ernie Hagens & Dick Rogers klassiker Harlem Nocturne. Duke Ellingtons vackra ballad finns även med i likhet med Ornette Colemans Lonely Woman. Shepp var lierad med Coleman på sextiotalet medan Kühn spelade med Coleman flera decennier senare. Allt görs på ett avspänt och mycket spontant skissartat sätt som verkligen hör hemma i kategorin improvisationskonst. Den dialogaktiga kommunikationen paret emellan gör att musiken aldrig sinar eller går på tomgång. Allt känns levande och spirituellt. Att konvolutets design går hand i hand med musiken är ingen nackdel. GO
Liebman/Nussbaum/Swallow Amazing [Kind of Blue / Naxos]
Dave Liebman med sopran/tenorsax och flöjter bildar med elbasisten Steve Swallow och trumslagaren Adam Nussbaum en svårslagen jazzkombination i det lilla formatet. Det visar det här känslomässiga mötet med musik som berör. Frånsett Cole Porters Get Out Of Town har all musik skrivits av trions spelare. Kooperativt har de komponerat Free Ballad 1 och Free Beguine 1.
Musiken är intim och mångfasetterad. Liebman varierar skickligt melodiernas karaktär med sina instrument. Att ackordinstrument saknas passerar obemärkt då Swallows finstilta harmoniska basgångar ger en harmonisk färg som kompenserar frånvaron. Nussbaums fantasirika spel ger även det möjligheter till varianter med inspirerande näring och får mig att minnas en regnig kväll på Skeppsholmsfestivalen 1982 då han tillsammans med Swallow taggade gitarristen John Scofield till stordåd i en konsert. Den förmågan har de fortfarande i behåll vilket Liebman utnyttjar till fullo. GO
Samuel Blaser Consort In Motion [Kind Of Blue / Naxos]
Samuel Blaser är en schweizisk trombonist som pendlar mellan New York och Berlin. Han har belönats med Benny Golson-stipendiet och spelat i storband med ledare som Jimmy Heath, Clark Terry och Phil Woods. Han har även ingått i Vienna Art Orchestra. Detta en del av hans spel i jazzkretsar. Tilläggas skall också att han av bedömare anses vara en av den nästa generationens jazzmusiker. Han har också en fullödig klassisk bakgrund. Den poängteras när han här framför verk från renässans och barockmusiken.
Skivans kompositioner kommer till huvuddel från Claudio Monteverdi (1567-1643) men även några kompositioner från violinvirtuosen Biagio Marini (1594-1663) finns med. Musiken har arrangerats av Blaser. Det lågmälda trombonspelat ramas sobert in av pianisten Russ Lossing, basisten Thomas Morgan och den följsamme trumslagaren Paul Motian. GO
