Redan som tonåring bedrev Dag Häggqvist framgångsrikt såväl skivbolags- och musikförlagsverksamhet i bolagen Sonet och Gazell. Sonet var under sjuttio- och åttiotalet det i särklass största och viktigaste oberoende svenska musikbolaget, med ett omfattande internationellt nätverk. I Skandinavien representerade man bl.a skivbolag som Virgin, Island, Chrysalis, Mute och Jive – med artister som U2, Bob Marley, Depeche Mode, Roxy Music och Blondie m.fl i katalogen. Bland de svenska artisterna kan bl.a nämnas Jerry Williams, Peps Persson och Secret Service.
Sonet Publishing representerade bl.a Paul Simon, Bruce Springsteen och Elvis Costello.
Dag Häggqvist har även varit aktiv inom IFPI såväl internationellt som på hemmaplan, där han bl.a varit ordförande en längre tid i IFPI Svenska gruppen.
Vid överlämningen av hederspriset på grammisgalan lästes följande brev från Dag Häggqvists tidigare kollega Ola Håkansson upp:
Tillsammans med Gunnar Bergström och Sven Lindholm startade Dag Häggqvist Sonet, som under mer än tjugofem år var Skandinaviens största fristående musikbolag, med kontor i både Sverige, Norge, Danmark, Finland, England och Frankrike.
Alla vi som har haft den stora förmånen att få resa och arbeta med Dag Häggqvist, har gång på gång fått bekräftelse på den mycket stora respekt och beundran vår branschs "megastjärnor" hyser för Dag. Vart jag än reste i världen i min roll som förlagschef på Sonet avslutades alltid alla möten jag hade med orden "Give my regards to Dag”.
Det räcker med ett axplock av alla de som genom åren har hyllat Dag i tal och skrift för att få en liten fingervisning om Dags status på den internationella musikbranschscenen. Dags fan club gör att man tar sig för pannan både en och två gånger: Chris Blackwell (Island Records grundare), Richard Branson (Virgin), Daniel Miller (Mute), Seymour Stein (Madonnas upptäckare m.m.), Paul McGuiness (U2:s manager) och många fler av dom riktigt stora elefanterna har gång på gång uttryckt sin beundran och respekt för Dag.
Vad är då hemligheten med Dag? Hur har det blivit så här?
Visserligen ser han ut som en liten jultomte, men det kan väl ändå inte vara hemligheten bakom hans super exklusiva fan club? Är det kanske att han på amerikanskt maner kliver in och med stora gester och ett bländande smile tar tag i scenen? Har han skrämt dom, som maffiabolagen gjorde när branschen var ung? Dag har ju ändå varit med sedan 1956…
Nej, hemligheten ingenting av det här. Dag har helt enkelt bara varit sig själv. En stor humanist som älskar musik, konst och litteratur – och som förstår och beundrar artisteri i alla dess former.
Dag har med sitt stora kunnande och sin personlighet satt svensk musikbransch på den internationella kartan på ett sätt som är svårt förstå.
Han må vara kort i rocken och förflytta sig med korta steg, men låt er inte luras. Dag Häggqvist är en gigant och jag är otroligt tacksam för att han korsade min väg.
Ola Håkansson
(fan club-medlem)
PS. Vill ni se Dag "in action" så åk till MIDEM. Dag har deltagit sedan starten 1966 och aldrig missat ett år. Palatset, Carlton och La Pizza lär få besök även i år. DS.
Claes Olson
