Helen Sjöholm Euforia [Sonet/Universal Music]
Helen Sjöholm har varit så ständigt närvarande med sin fantastiska röst att det är lätt att glömma att hon gjort ytterst få egna album. Förutom en platta ihop med Anders Vidmark summeras hennes egen utgivning med albumet Visor från år 2002. I övrigt är det som frontröst för olika Benny Andersson-projekt som vi lärt känna henne på skiva. Därför är Euforia en efterlängtad nyhet, och den lär inte göra Sjöholm-fans besvikna. Att hon sjunger Billy Joel på plattan ger kanske inga höjda ögonbryn hos hennes genomsnittliga lyssnare, den statusen har tyvärr aldrig den amerikanske låtsmeden haft i Sverige. Men med texthjälp av Tomas Andersson Wij och produktion av Gunnar Nordén har Sjöholm skapat ett album som levererar även om man inte har något förhållande till Joels musik. Någon skrev att låtvalet var förväntat. Faktum är att det är just det som det inte är. Här finns få av de Joel-låtar som svenskar ändå kan tänkas känna igen, vare sig Uptown Girl eller Just The Way You Are förrekommer exempelvis. Joels största album i Sverige är också försiktigt representerade. Troligen har detta bidragit till den Stockholm state of mind som dominerar albumet. LN
Sven Zetterberg Grounded In Reality [Borderline/Border]
Ända sedan åren i gruppen Chicago Express har Sven Zetterberg hyllats som den stora svenska bluesrösten. Peps, Roffe Wickström, Kisa Magnusson, Nisse Hellberg och andra har gjort något blågult av blues. Men det är bara Skärblacka-sonen Zetterberg som gjort blues som den låter i genrens hemtrakter. Numera kan man addera soul till hyllningarna av Zetterberg. På hans senare album har det glidit in ett allt mer markant inslag av sydstatssoul a la skiftet 60 och 70-tal och på Grounded In Reality fullbordas utvecklingen. I många spår är känslan av Hi! Records så markant att man frågar sig vilken artist som ursprungligen gjorde låten. Men faktum är att det år originallåtar, oftast av Sven själ eller av gitarristen Anders Lewén. Grounded in Reality har fullt rättvist hyllats som Zetterbergs starkaste titel hittills. Men personligen kan jag inte låta bli att ändå grunna på tanken: tänk hur stark denne eminente sångare kunde låta på svenska…LN
Tove Styrke Tove Styrke [Sony Music]
Fråga mig inte om vinnaren I förra årets Idol. Jag vet inte svaret utan att fuska med Wikipedia. Numera är jag däremot påmind om styrkan i den som placerade sig som nummer tre. Tove Styrke gör på sitt debutalbum en kollektion pop som en elak bedömare skulle kunna avfärda som ”Robyn light”. Men en snällare, som MI, ser ett helt annat perspektiv. Där Robyn bara blir en lätt gripbar referens eftersom även Styrke pysslar med electropop (dessutom har hon använt sig av en av Robyns partners, Patrik Berger). Men där det intressanta egentligen är att det kort och gott är pop för nuet utfört med nuets alla trick. Extra plus för att någon ansvarig jagat fram Janne Kask som låtskrivare. Med bl.a. hans hjälp har Tove Styrke gjort det bästa debutalbumet av en Idol-artist – Amanda Jensen inkluderad. LN
