Musiksverige kommer att kommunicera och driva den samlade musikbranschens frågor och har i uppdrag att ge svensk, kommersiell musik bästa möjliga förutsättningar att skapas, utvecklas och spridas. Fokus ligger på upphovsrätt, musikexportstöd och utbildningsfrågor.
Musiksverige är grundat av SAMI, Musikerförbundet, SYMF, STIM, FST, SMFF, SKAP, IFPI Svenska Gruppen och SOM, men man arbetar aktivt för att inkludera även fler organisationer. Vd för den nya organisationen är Elisabet Widlund.
För många i branschen är du ett relativt nytt namn. Hur skulle vilja du presentera dig själv?
– Jag är en nyfiken och engagerad person som tycker att det är riktigt roligt med nya utmaningar. Jag har jobbat med scenkonst och modern dans tidigare, och kommer alltså från den delen av kulturbranschen där många är fritt utövande konstnärer. Nu ska det bli intressant att lära känna den kommersiella musikbranschen, och jag tror att min bakgrund inom konstmusiken kan komma till nytta på många sätt.
– Jag är 31 år och utbildad medie- och kommunikationsvetare med inriktning på organisation och ledarskap. De senaste åren har jag blivit mer och mer intresserad av kulturpolitik, och har bland annat bloggat om det och deltagit i debatter. Jag tycker att det är jätteviktigt att kunna bidra till bättre förutsättningar för kulturen.
– Min karriär har hittills sett ut så här: producent på Folkoperan, affärsutvecklare för konstnärer och kulturorganisationer i mitt eget bolag Förnuft & Känsla, lobbyist på pr-byrån Westander.
– Jag har en liten egen familj och en gigantisk med många syskon och föräldrar och har sjungit klassiskt sedan jag var liten. Nu för tiden blir det dock mest gym och löpträning… och någon godnattvisa då och då.
Vad tror du om Musiksveriges möjligheter att "ge svensk, kommersiell musik bästa möjliga förutsättningar att skapas, utvecklas och spridas" – och vad tror du om den nya organisationens förutsättningar i stort?
– Jag tror att det allra viktigaste är att branschen nu har fått en plattform för samarbete. Det är förutsättningen för att vi ska kunna lyckas nå politiker och journalister. Vi måste kunna tala med en röst för att tas på allvar och bli lyssnade på. Det är också väldigt viktigt att branschens olika organisationer fortsätter att se till det gemensamma bästa, så att vi kan vara snabba och flexibla i debatten. För att kunna ge branschen bästa möjliga förutsättningar, behöver vi också bli bättre på att bidra till diskussionerna om nya modeller och lösningar för musik på den digitala marknaden.
För ett par år sedan var ett par representanter för den brittiska motsvarigheten UK Music i Stockholm och träffade företrädare för den svenska branschen. Kommer ni att samarbeta på något sätt med UK Music och vad finns det att lära av deras arbete och såväl framgångar som eventuella misstag?
– UK Music är i vissa avseenden en förebild för Musiksverige, framför allt i det att man där har lyckats ena branschen kring några starka fokusområden – precis som vi gör här. Jag planerar att träffa dem inom kort, och efter det kan jag berätta mer om vad vi kan lära från deras verksamhet.
Vilken kommer att bli organisationens viktigaste målgrupper och ”motparter och hur ser de närmaste planerna ut?
– Musiksveriges viktigaste målgrupper är politiker, journalister och musikbranschfolk. Det första året kommer jag att lägga mycket tid på att lära känna branschen och att skapa de mötesplatser som behövs för att branschen ska kunna samarbeta. Det är också under det första året som vi kommer att etablera Musiksverige som den naturliga samtalsparten i dialogen med media och politiker.
– Ett av de viktigaste uppdragen som vi har är att samla statistik om hur branschen ser ut – hur mycket pengar omsätts, hur många människor har sin sysselsättning i branschen och hur mycket musik exporterar vi? De uppgifterna behöver vi för att kunna argumentera och kommunicera utifrån fakta.
– Vi ska också hitta bra och effektiva sätt att kunna diskutera våra tre fokusområden: upphovsrätt, musikexportstöd och utbildningsfrågor.
Claes Olson
