Fonogramstödet, infört 1982 men reviderat i omgångar från år 2001, är för många mindre bolag en förutsättning för utgivning. Men bl.a. i samband med regeringens kulturproposition har stödets utformning diskuterats. Där talas t.ex. om vikten av att bättre få in digital utgivning i sammanhanget.
För att ha bättre underlag inför en översyn av stödet har Kulturrådet under senare tid iscensatt en enkät som nått drygt 300 bolag och organisationer. Där ställs frågor om stödets utformning – i dag är stödformerna produktions-, marknads- respektive utvecklingsbidrag. Men enkäten frågar också hur stödet konkret påverkat utgivningen.
Svaren har knappast strömmat in till Kulturrådet. Man har därför förlängt svarsperioden med en vecka från ursprunglig deadline, i dag fredag.
Även ansvariga medlemsorganisationer har reagerat på det svala intresset. På SOM, Sveriges oberoende musikproducenter, säger ordförande Jonas Sjöström till MI:
– Vi har i veckan påmint våra medlemmar om att detta är en chans att påverka, att för få svar kan tolkas som ointresse för stödet i helhet.
Hos IFPI säger ordförande Ludvig Werner:
– När Kulturrådet nu går ut och ber Sveriges stora och små producenter att tycka till om fonogramstödet är det naturligtvis viktigt att så många som möjligt svarar på den enkät som gått ut. Eftersom syftet är att undersöka hur detta stöd kan utvecklas för att på bästa sätt möta producenternas behov finns ingen mer relevant informationskälla än producenterna själva.
– Det kanske kan vara extra intressant för de producenter som inte nyttjat fonogramstödet på en tid att säga sitt – det kanske kan vara det bästa sättet att få till de förändringar, inte minst med tanke på Kulturpropositionens uttalande om att fonogramstödet skall göras oberoende distributionsform, som leder till att du som producent kan få stöd till din utgivning.
Lars Nylin
