Lisa Isaksson, vars sång är det centrala i gruppen Pius musik, öppnar dörren till en musikalisk sagovärld som klingar engelska folkmystik och nyskapande neo-psykedelika från den amerikanska västkusten. Även om Bosse Hanssons Sagan om ringen är ett naturligt verk att nämna i sammanhanget är ändå Sandy Denny, Bridget St. John och kultartisten Vashti Bunyan mer givna referenser. Den gröna matta som på ett fantasifullt sätt vävs samman av sångstämmorna, flöjtslingorna och de akustiska gitarrerna låter skog och svunnen tid – och musiken trollbinder. Att Lisa och Piu bland annat har spelat tillsammans med Roger Wooton från acid folk-bandet Comus anas i de suggestivt stillsamma virvlarna. Finns det överhuvudtaget någon annan svensk artist som botaniserar i den här musikaliska grönskan idag?
Den stämningsfulla skivan är oerhört finkänsligt och lyhört producerad av Mattias Gustavsson, som tidigare har arbetat med bl.a Dungen och Life on Earth!. Albumet släpps både som cd och i en limiterad vinylutgåva. CO
Gasolin’ Masser Af Succes / Greatest Hits & Greatest Live [Sony Music]
På sjuttiotalet var danska Gasolin’ med Kim Larsen som frontman Skandinaviens i särklass populäraste rockband. Enbart i Sverige sålde t.ex deras avskedsalbum Göglernes Aften / Live i Skandinavien – inspelad på den sista turnén som ledde fram till bandets absolut sista spelning i Malmö Folkets Park 21 augusti 1978 – mer än 250 000 exemplar.
För några år sedan så summerade den danske regissören Anders Östergaards film om bandet den kanske bästa dokumentära bilden av den trots framgångarna ostadigt slingrande karriären (där en självfinansierad USA-turné kom att utgöra början på slutet, snudd på à la Spinal Tap…). Även om det finns en påkostad Black Box med nio cd plus en 36-sidig booklet, så är nog den nu aktuella 2CD-samlingen det ultimata minnesmonumentet för de flesta gamla fans. Att samlingen den här veckan går rakt in i topp på försäljningslistan är på en tydlig påminnelse om bandets djupt rotade popularitet. På den avslutande låtens frågeställning Hvad gör vi nu, lille du? är svaret trots allt tydligen inte ”en återförening”… CO
Moby Wait For Me [Little Idiot / Playground]
Moby tar som vanligt samtidigt ett par steg framåt – mot någonting nytt – och ett steg bakåt på sitt nya album. Det låter förvisso oerhört mycket Play (Mobys största kommersiella succé) om flera av spåren, men naturligtvis finns här både låtidéer och klanger som inte har hörts förut, vare sig i Mobys egen produktion eller hos andra artister. Musiken är ambient även när den är som mest (stillsam) ”pop” och ingen av de enskilda låtarna skriker egentligen på särskild uppmärksamhet, även om vi säkerligen kommer att få bekanta oss med flera av dem en och en i form av reklam och jinglar.
Videon till Shot In The Back Of The Head är f.ö. regisserad av David Lynch och definitivt värd ett besök på YouTube. CO
Dream Theatre Black Cloud & Silver Linings [Roadrunner / BAM]
Sedan många år tillbaka intar Dream Theatre det högsta kastet inom den rockgenre som går under beteckningen progressive metal. Genren kan sägas ha sitt ursprung i dels den brittiska symfoniska rockmusiken på sjuttiotalet (Yes, Emerson Lake & Palmer etc), dels i den kanadensiska trion Rushs tekniska ekvilibrism. Trummisen Mike Portnoy, som har producerat bandets detta tionde studioalbum (det andra på Roadrunner-etiketten) tillsammans med gitarristen John Petrucci, drar sig i pressreleasen inte för att rakt på sak jämföra albumet med Yes klassiska Close To The Edge (från 1972) och Rush Hemispheres (1978).
Oavsett om man är dedikerat prog metal-älskare eller inte, så rymmer spåren ett antal musikaliska ögonblick som fängslar. Ett exempel är det lätt orientaliskt färgade introt på The Shattered Fortress, ett annat den akustiska inledningen på The Best Of Times.
25 september spelar Dream Theatre under rubriken Progressive Nation tillsammans med Opeth, Bigelf och Unexpect på Hovet i Stockholm. CO
Ljiljana Buttler Frozen Roses [Snail / Colectivo / BAM]
Ljiljana Buttler kommer från norra Bosnien och på sitt tredje album producerat i väst presenterar hon sig med en känslostark musik som rymmer både balkanfärger, jazzklanger och zigenarmystik. Sången för tankarna både till Billie Holiday, Nina Simone och Cesaria Evora. En av albumets många höjdpunkter är avslutningen med välkända Gloomy Sunday (Billie Holiday m.fl), som Ljiljana Buttler framför i sångens ungerska originalversion, med text av Laslo Jávor (och musik av Rezsó Seress) – en balkanklassiker som levde ett liv långt innan den plockades upp på andra sidan Atlanten och mer eller mindre blev en av jazzens standardlåtar. Med sin egen version fullbordar den bosniska sångerskan cirkeln. Ljiljana Buttler är en artist som tveklöst förtjänar att upptäckas av en större publik. CO
Miroslav Vitous Group w/ Michel Portal Remembering Weather Report [ECM / Naxos]
Den Prag-födde, men under 60-80-talet främst i USA verksamme basisten Miroslav Vitous (som idag driver en egen studio i norra Italien) var tillsammans med Wayne Shorter och Joe Zawinul en av grundarna av det Weather Report som i början av 70-talet slog igenom med album som I Sing The Body Electric. Efter bara några år ändrade dock gruppen inriktning och Vitous gick vidare i andra musikaliska riktningar.
Tillsammans med en grupp bestående av de amerikanska musikerna Gerald Cleaver (trummor) och Gary Campbell (tenorsax) och den schweiziske trumpetaren Franco Ambrosetti, samt på halva albumets spår den franske klarinettisten Michel Portal (som är något av en ikon i hemlandet) utforskar han här de idéer som Weather Report inledde karriären med. Dessutom hyllar han både Zawinul och Shorter, som får egna dedikationer. Miles Davis hyllas i ett annat fiktivt möte med Dvorak – och i det enda spår som inte är en ren originalkomposition bygger Vitous vidare på en melodislinga signerad Ornette Coleman. Fritt, lyhört och spännande. CO
