Hilary Hahn belönades redan 2001 med en Grammy för sin inspelning av Brahms och Stravinskys violinkonserter, men det nu aktuella albumet med Schoenberg och Sibelius violinkonserter (som även var nominerat i kategorin Best Classical Recording) innebar den första Grammyn någonsin för en svensk symfoniorkester.
Bernt Lysell, du är konsertmästare och försteviolinist i Radiosymfonikerna. Hur kändes det att bli Grammy-belönad?
– Det var förstås väldigt roligt! Jag fick veta det först dagen efter då någon talade om för mig att vi hade vunnit. Ingen av oss i orkestern fanns personligen på plats på själva galan – vilket däremot Hilary Hahn gjorde, och personligen visste jag ärligt talat inte ens att det var just i måndags som Grammygalan var. Men nu har hela orkestern firat med tårta och cider!
Radiosymfonikerna har varit Grammy-nominerade sex gånger förut, men aldrig vunnit tidigare. Det här var ju dessutom den första Grammyn någonsin för en svensk symfoniorkester. Vad trodde du på förhand om era chanser?
– Jag trodde kanske att det skulle kunna vara rätt stora. Men det var ju mördande konkurrens…
Den Grammy-belönade produktionen är utgiven på skivbolaget Deutsche Grammophon som ni har ett samarbetsavtal med. Vad har ni för andra inspelningar på gång just nu?
– Vi har spelat in ett par gånger tidigare med Hilary Hahn, men jag kommer faktiskt inte ihåg ifall det var på just Deutsche Grammophon eller inte. Vi spelar ju in för så många olika bolag, att jag inte tänker på det… Men i mars ska vi göra en skivinspelning med Bryn Terfel på Berwaldhallen, och det är faktiskt för just Deutsche Grammophon.
Vad står närmast på programmet nu för dig och Radiosymfonikerna?
– I helgen gör vi två konserter med vår chefsdirigent Daniel Harding och François Leleux som solist i Richard Strauss oboekonsert. På programmet står även Vaughan Williams femte symfoni och Klas Torstenssons Polarhavet. Torstensson är ju vårens tonsättare i Berwaldhallen och det är ju alltid roligt att arbeta med våra svenska tonsättare.
– Vi har verkligen anledning att vara stolta och glädjas åt att det finns så många oerhört bra svenska tonsättare idag – även till exempel Anders Hillborg är ju fantastisk!
Claes Olson
