På agendan stod bland annat anföranden av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth samt företrädare för den svenska musikbranschen.
Anna König Jerlmyr, moderat riksdagsledamot samt ledamot i arbetsmarknadsutskottet, hälsade seminariedeltagarna välkomna och slog fast att musikbranschen är en viktig del av svenskt näringsliv och bland berör såväl tillväxt som sysselsättning.
Första talare var Eva Karman Reinhold – grundare, ägare samt chef för musikbolaget Smilodon. Hon inledde med att konstatera att det just nu finns fler svenska skivbolag än någonsin – och att de aldrig tidigare har haft det sämre ställt än idag. Eva Karman Reinhold punkterade effektivt myten om ”skivbolagsdirektören” och redovisade resultatet av en undersökning som gjorts på uppdrag av SOM och visar att endast 20 procent av Sveriges ”skivbolagsdirektörer” kan leva på sin verksamhet, att hela 63 procent är ensamföretagare samt att de flesta s.k. skivbolag idag egentligen är musikbolag vars verksamhet även omfattar exempelvis förlagsverksamhet, bokning, management eller annat.
Eva Karman Reinhold avslutade med att visa siffror som visar att trots att Sverige länge har varit ett slags föregångsland inom nordisk musikbransch, så får Export Music Sweden (ExMS) idag bara en tredje- eller sjättedel av det ekonomiska stöd som sina motsvarande organisationer i grannländerna Norge, Danmark och Finland.
Tobias Nielsén från Kulturekonomi.se presenterade ytterligare intressant statistik, bland annat siffror som visar att samtidigt som svenskarnas konsumtionsutgifter för rekreation och kultur har ökat med nästan 50 procent sedan år 2000, så har skivinköpen nästan minskat till hälften under samma tidsperiod. Han bekräftade bilden av den ökade småskaligheten inom musikbranschen genom att konstatera att antalet anställda inom sektorn fortsätter att minska, samtidigt som antalet musikbolag ökar.
Tobias Nielsen avslutade sitt anförande med en förhoppning om att svensk musik trots allt kommer att kunna lyckas med att återta sin tidigare ledarposition som det stora musikexportlandet inom EU. Förutsättningarna finns, men det gäller att tillvarata dom på rätt sätt.
Jonas Sjöström, ordförande i SOM och styrelseledamot i den pan-europeiska independentorganisationen Impala, inledde med att självkritiskt konstatera att man sedan organisationens bildande för tio år sedan hela tiden har misslyckats med sin målsättning att få politiker och tjänstemän att förstå de viktigaste frågorna på agendan, fram tills Sarkozy kom och – enligt Sjöström som första politiker någonsin – verkligen tog musikbranschen på allvar. Tidigare har de oberoende musikbolag som Impala representerar varit helt marginaliserade på EU-nivå, men nu har Sarkozy sett till att driva flera för musiken viktiga frågor.
Jonas Sjöström avslutade med att uttrycka en förhoppning om att Sverige i egenskap av EU:s värdland i höst kommer att ta vara på chansen att ta upp Sarkozys stafettpinne och verka för musikbranschens framtida utveckling.
Efter en presentation av Linda Portnoff, som på Handelshögskolan har gjort en avhandling om den svenska musikbranschen, på ämnet ”teoretiska perspektiv och empiriska dilemman”, intog kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth talarstolen. Hon inledde med att konstatera att kulturexport är en viktig del av den svenska exportbilden – om än inte lika stor och viktig som exempelvis livsmedelsexporten. Sedan påpekade hon att svensk musikexport ju inte bara handlar om pop, utan även om till exempel Eric Ericsons kammarkör, Esbjörn Svensson Trio och Robert Wells, som enligt ministern är oerhört känd i Kina.
Därefter lyfte kulturministern, som exempel på regeringens arbete, fram Regeringens Musikexportpris, samtidigt som hon (uppenbarligen baserat på de felaktiga uppgifter som publicerats i Svenska Dagbladet) uttryckte sin förvåning över att Björn Ulvaeus och Benny Andersson inte fått priset förrän nu i år (vilket de alltså fått – de tilldelades exportpriset redan 2000, och var tvärtom de första att få ta emot priset en andra gång/reds.anm).
Som svar på Eva Karman Reinholds tidigare påpekande om det låga statliga stödet till ExMS i jämförelse med övriga nordiska länder sa Lena Adelsohn Liljeroth att hon inte ville ”trötta ut” åhörarna genom att berätta hur många miljoner regeringen delar ut och vart pengarna går. Som kommentar till konstnärsnämndens aktuella rapport om att konstnärliga utövare i Sverige tjänar sämre än andra yrkesverksamma betonade hon vikten av att utveckla entreprenörskapet.
Kulturministerns anförande avrundades sedan med ett löfte om att försöka föra Sarkozys stafettpinne gällande musikbranschens framtid vidare inom EU.
Riksdagsseminariet avslutades med en frågestund ledd av Per Helin (SOM), som presenterade tre frågeställningar till riksdagsledamöterna Luciano Astudillo (som bl.a leder socialdemokraternas förnyelsearbete inom jobbpolitiken) och Hans Rothenberg (moderat representant i näringsutskottet samt suppleant i kulturutskottet).
Den första frågan gällde hur politikerna ser på den svenska musikindustrin idag.
– Musiklivet i Sverige är ett av världens bästa, menade Rothenberg. Men när det gäller näringarna är det förmodligen lika knepigt som i Tyskland, Irland eller Bulgarien. Branschen var inte med på banan när man gick över från LP:n till CD-formatet.
– Jag är positiv, men det kommer att krävas oerhört mycket nytänkande.
Luciano Astudillo berättade om socialdemokraternas nyligen publicerade rapport Kreativa Sverige – En musikbransch för framtiden, som bland annat visar hur den kulturella mångfalden hotas.
– Men jag ser positivt på den svenska musikbranschens möjligheter i framtiden, bland annat ifråga om de nya företag som håller på att växa fram som en följd av den digitala revolutionen. Dessutom tror jag att traditionerna från åren då vi verkligen upplevde det svenska musikundret finns kvar i småföretagen.
Nästa fråga gällde vem som ska ta politiskt ansvar för frågor som gäller musikbranschen – närings- eller kulturdepartementet?
Luciano Astudillo instämde i att departementen tidigare har varit oerhört splittrade i sina kontakter med kulturen.
– Vi vill vara tydliga med att det ska finnas en företrädare för musikbranschen. Det måste finnas en kontaktperson i regeringen.
Hans Rothenberg verkade missförstå frågan och slog fast att ”musikindustrin skall tas hand om av musikindustrin”. När Astudillo lyfte fram den franska modellen som stödjer näringslivet inom den kreativa sektorn, så viftades det med en suck bort av Rothenberg.
– Det är precis samma visa som när vi hade möte med turismnäringen nyligen: ”Vi skulle behöva några miljoner för att marknadsföra oss och Sverige-bilden”…
– Men jag tror att den generella politiken är viktig, kontrade Astudillo. Alla entreprenörer behöver ha tid att göra det de är duktiga på. Det handlar dels om småföretagarpolitik, men även om branschspecifika åtgärder, som till exempel fonogramstöd.
Som sista diskussionsämne tog Per Helin upp Sveriges tidigare belysta låga statliga exportstöd, i jämförelse med våra nordiska grannländer. Hans Rothenberg berättade att regeringen vill satsa på export och lyfte han fram Brewhouse i Göteborg som ett positivt exempel.
– I Brewhouse verkar 50-70 företag under samma tak och där sammanförs olika entreprenörer. Det är sånt som behövs för att hjälpa musikexporten!
Luciano Astudillo tyckte istället att det verkligen ges för lite pengar till stöd för svensk musikexport och menade att vi i Sverige naturligtvis måste ge ett stöd till ExMS som ligger på samma nivå som motsvarande exportorganisationer får i grannländerna.
– Men samtidigt måste vi knyta det till ett tydligt uppdrag att marknadsföra Sverige som ett kreativt land.
Anna König Jerlmyr avslutade med att tacka alla seminariedeltagare för sin medverkan på det första riksdagsseminariet om de oberoende svenska bolagens förutsättningar,
– Det är verkligen glädjande att så många tog sig tid att lyssna. Seminariet är förhoppningsvis en början på ett mer långsiktigt samarbete i dessa frågor. Jag är övertygad om att de svenska oberoende bolagens villkor kommer att uppmärksammas mer framöver, inte minst tack vare en engagerad bransch som har behov av företagsförenklingar och bättre marknadsregler.
– Den svenska musikindustrin är en viktig sektor för Sverige och ju fler som engagerar sig för branschen desto bättre.
Claes Olson
På bilden:
Fr.v Tobias Nielsén, Linda Portnoff, Per Helin, Eva Karman Reinhold, Jonas Sjöström och Anna König Jerlmyr.
