25 november 2008

Ett av höstens mäktigaste släpp

The Soundtrack of Our Lives har alltid utmanat – både sig själva och sin publik. Varje album tycks vara en mödosam, flerårig förlösningsprocess för bandet. En process som tar tid. Och för publiken har det alltid krävt engagemang för att ta till sig helheten.

Communion – bandets första studioalbum sen 2004-års Origin Vol. 1 – är så klart också en utmaning. Det är en väldigt mastig skapelse. Två skivor, 24 spår, 93 minuter. Det tar tid att sätta in sig och på allvar inse spännvidden. Men trots omfånget så blir det aldrig direkt svårsmält. För TSOOL har gjort sin mest varierade och gränslösa skiva hittills.

The Soundtrack of Our Lives har alltid utmanat – både sig själva och sin publik. Varje album tycks vara en mödosam, flerårig förlösningsprocess för bandet. En process som tar tid. Och för publiken har det alltid krävt engagemang för att ta till sig helheten.

Communion – bandets första studioalbum sen 2004-års Origin Vol. 1 – är så klart också en utmaning. Det är en väldigt mastig skapelse. Två skivor, 24 spår, 93 minuter. Det tar tid att sätta in sig och på allvar inse spännvidden. Men trots omfånget så blir det aldrig direkt svårsmält. För TSOOL har gjort sin mest varierade och gränslösa skiva hittills.

Flera spår på den första skivan, så som Universal Stalker, är som ett monotona, rullande mantran som byggs upp och intensifieras ända tills det uppfyller hela det fysiska rummet. Andra, som exempelvis singeln Thrill Me och Mensas Marauders, är rak och omedelbar rock av typiskt TSOOL-snitt. Däremellan ryms lugnare utflykter som den filmiska Fly och vackra Pictures Of Youth.

Den andra skivan är betydligt mer nedtonad än den första. Där är det främst det akustiska och det smeksamma som står i fokus. Där återfinns bland annat den gospelinramade Everything Beautiful Must Die och den regelrätta tryckaren Without Warning.

Över hela skivan ligger Ebbots samtidslyrik, där han träffsäkert fångar konsumtionssamhället alla paradoxer. Det ironiska omslaget, som gjorts av Martin Kann, sammanfattar innehållet genom att vara utformad som den glättigt överdrivna reklambroschyren för det påhittade välmåendesamhället.

Communion är utan tvekan ett av höstens mäktigaste släpp.
Håkan Durmér

Artist: The Soundtrack of Our Lives
Album: Communion
Skivbolag: Akashic Records/Warner
Release: 26/11

Länkar:
TSOOL:s hemsida
TSOOL på MySpace