Den här veckan ägnar Daniel Johansson sin kolumn åt att analysera Spotifys kvartalsrapport och årsredovisning. Han konstaterar att år 2021 var det bästa året någonsin för Spotify, men att prognoserna för 2022 väcker en hel del frågor. Är Spotify i kris?
—–
Diskussionerna kring Spotify under de senaste veckorna har handlat mindre om ekonomi och tillväxt än om polariserade åsikter om vem som får säga vad, när, och hur, och vad en streamingplattform egentligen har för ansvar för innehållet.
Parallellt med det har Spotify dock rapporterat både det fjärde kvartalet och helåret 2021. Spotifys Q4, som rapporterades den 3 februari, visade på fortsatt tillväxt, och de viktigaste siffrorna såg ut så här:
– Antal månatligt aktiva användare (MAU): 406 miljoner
– Antal gratisanvändare: 236 miljoner
– Antal betalande användare: 180 miljoner
Den genomsnittliga intäkten per månad och användare globalt (ARPU) gick upp något, till 4,40 euro, främst som ett resultat av höjda prenumerationspriser i många länder.
Intäkterna landade på 2,7 miljarder euro, och efter fördelning av intäkter till rättighetshavare och kostnader relaterade till intäkterna, landade bruttovinsten på 712 miljoner euro, d.v.s. ca 26,5 procent av de totala intäkterna blev ”kvar” hos Spotify.
Efter kostnader för löner, lokaler, utrustning, skatter och allt annat landade Spotify på ett operativt nettoresultat för kvartalet på -7 miljoner euro.
Antalet MAUs ökade med 7 procent jämfört med kvartal 3, och med 18 procent jämfört med samma period år 2020.
Resultatmässigt var det alltså en bra rapport, men det var inte det som gav investerarna hicka, utan de ganska kraftigt sänkta förväntningarna för det första kvartalet 2022.
Kvartalsrapporten släpps trots allt efter att en hel månad gått av kvartalet, så Spotify har ju en liten känsla av vart det innevarande kvartalet kommer ta vägen. Den förväntade ökningen av betalande prenumeranter är endast 3 miljoner, d.v.s. från 180 till 183 miljoner, den lägsta tillväxten man någonsin haft. Samt att man ger en prognos om en nettoförlust på 63 miljoner euro för kvartalet.
Huruvida de senaste veckornas diskussioner kring Spotify, Joe Rogan, Neil Young osv, faktiskt påverkat antalet prenumeranter återstår att se. Men eftersom den amerikanska börsen generellt är oerhört känslig just nu på grund av en kraftigt ökad inflation i USA med kommande räntehöjningar som resultat, straffades Spotify-aktien direkt med de där 15-20 procenten som jag pratade om förra veckan.
Spotify lämnade i samband med kvartalsrapporten också in sitt årsresultat till amerikanska SEC, en s.k. Form 20-F som utländska bolag som är börsnoterade i USA lämnar in varje år, och som visar på följande intressanta siffror:
– Intäkter helåret 2021: 9 668 miljoner euro (strax över 100 miljarder kronor)
– Fördelning till rättighetshavare och intäktskostnader: 7 077 miljoner euro (73 procent av de totala intäkterna)
– Bruttoresultat: 2 591 miljoner euro
– Nettoresultat före skatter: 249 miljoner euro
– Nettoresultat efter skatter: -34 miljoner euro
År 2021 gick alltså Spotify med vinst på helåret, före skatter. År 2020 var nettoresultatet före skatt hela -709 miljoner euro.
Jämfört med tidigare år var förra året alltså ett riktigt bra år för Spotify, liksom för rättighetshavarna som fick kraftigt ökade intäkter jämfört med åren innan. Men vad spelar det för roll när ekonomin och börserna har frossa och sociala medier har skapat en polariserad värld med parallella juridiska system för rätt, fel och ”straff”.
Aktien ligger nu nere på 171 dollar, och då ska man betänka att aktien introducerades på börsen på priset 148 dollar våren 2018 för fyra år sedan, och var som mest uppe på 365 dollar för nästan exakt ett år sedan.
Som alltid för tillväxtföretag så är det prognoserna som är det viktigaste, vilket inte minst har synts på hur marknaden reagerat på Metas siffror om att antalet aktiva användare av Facebook minskade för första gången någonsin under det fjärde kvartalet 2021. En evig tillväxt är naturligtvis omöjlig, oberoende av om man heter Spotify eller Facebook, men en klart minskad tillväxt signalerar ändå någon form av tröskel.
Så, även om Spotify levererar en riktigt bra kvartalsrapport och årsresultat, är det vad som händer under de kommande veckorna och månaderna som styr.
Det har under lång tid legat och pyrt missnöje mot tjänsten, och beslutet att bredda plattformen till ”allt” som har med ljud att göra, har kanske inte stärkt relationen med musikskaparna och musikindustrin.
Kritikerna mot Spotify-chefernas löner och bonusar lär få vatten på sin kvarn med årsrapporten som visar att t.ex. Gustav Söderström, Chief Research and Development Officer fick 7 miljoner dollar i extra bonus, eller Aggregate Long-Term Incentive Award Dollar som det heter. Året innan fick han 6,8 miljoner dollar.
Dawn Ostroff, Chief Content & Advertising Business Officer fick 6,4 miljoner dollar i bonus förra året, Alex Norström, Chief Freemium Business Officer 6,2 miljoner dollar och Paul Vogel, Chief Financial Officer, 4 miljoner dollar.
Som jämförelse kan nämnas att Tim Cook, storbossen för Apple, hade en årslön på 3 miljoner dollar och en bonus på 7,7 miljoner dollar år 2021.
Den här diskussionen om löner och utbetalningar ska dock ses i ljuset av en mängd andra bolag och bonusar. Lucian Grainge, vd för Universal Music Group, drog in 45 miljoner dollar i lön och bonus under 2021.
Stephen Cooper, VD för Warner Music Group, fick 16 miljoner dollar i lön och bonus år 2020, och 5 andra WMG-chefer fick i genomsnitt 8 miljoner dollar i bonus under året. Michael Lynton, som var VD för Sony Music Entertainment 2020, fick 2,5 miljoner dollar i lön och 6,8 miljoner dollar i bonus.
Så egentligen är de där Spotify-bonusarna inte mycket att tala om, om man jämför med hur det ser ut både i musikbranschen och inte minst bland andra techbolag. Men, eftersom de finns med i rapporten kan de i alla fall vara värda att nämnas.
Spotify är hur som helst mycket tydliga med att konkurrensen från andra plattformar har ökat drastiskt, och att det finns många risker med den utvecklingen för bolaget.
Den här sortens amerikanska filings till SEC är iofs ett sätt för bolag att ”köpa sig fria” genom att identifiera alla former av risker som finns. Därför kan det låta lite som om hela världen är ute efter Spotify när man läser den, eftersom den är mycket riskfokuserad. Men, jag reagerade bl.a. på den här meningen:
”We also face increasing competition because of new or emerging technologies and changes in market conditions. Our current and future competitors have introduced, and may continue to introduce, new ways of consuming or engaging with content, such as ByteDance, that cause our users, especially the younger demographic, to switch to another product which would negatively affect our user retention, growth, and engagement.”
En direkt identifiering av att yngre användare helt enkelt föredrar TikTok före Spotify.
Ett avsnitt av rapporten fokuserar på hur licenser ingås och hur pengar fördelas. Jag tycker det är väl värd läsning för alla som är verksamma i branschen (länk finns längst ner, och avsnittet är på sidorna 14 – 16).
Spotify konstaterar att för musikinnehållet på tjänsten stod majorbolagen, UMG, SME och WMG för 77 procent av alla strömmar globalt under 2021.
Man försöker förtydliga hur hela royalty-fördelningen fungerar, och skriver:
”The determination of the amount and timing of such payments is complex and subject to a number of variables, including the type of content streamed, the country in which it is streamed, the service tier such content is streamed on, the amount of revenue generated by the streaming of the content, the identity of the license holder to whom royalties are owed, the current size of our user base, our current ratio of Ad-Supported Users to Premium Subscribers, the applicability of any most favored nations provisions, and any applicable advertising fees and discounts, among other variables. Additionally, we have certain arrangements whereby royalty costs are paid in advance or are subject to minimum guaranteed amounts.”
Framför allt identifierar man up-front betalningar, överenskommelser med specifika rättighetshavare om lägsta-nivåer (för t.ex. Premium-konton eller per ström) och s.k. favored nation-provision som potentiella risker. Man skriver t.ex:
”Additionally, we have certain arrangements whereby royalty costs are paid in advance or are subject to minimum guaranteed amounts. An accrual is estimated when actual royalty costs to be incurred during a contractual period are expected to fall short of the minimum guaranteed amount. Moreover, for minimum guarantee arrangements for which we cannot reliably predict the underlying expense, we will expense the minimum guarantee on a straight-line basis over the term of the arrangement. We also have license agreements that include so-called “most favored nations” provisions, which, if triggered, could cause our royalty payments under those agreements to escalate.”
Sammantaget tycker jag det är väl värt de timmar det tar att läsa igenom såväl kvartalsrapport som Form 20-F om man är intresserad av att försöka förstå Spotifys verklighet, ekonomi och affärsmodell.
De kommande veckorna och månaderna kommer att bli mycket intressanta. Kommer den potentiella krisen som väckts under den senaste tiden eskalera, eller kommer det att rinna ut i sanden? Vad kommer de faktiska siffrorna över antalet användare vara när Spotify ska summera det första kvartalet för år 2022?
Läs kvartalsrapporten för Q4 2021
Se webcast från 3 februari (kräver registrering)
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
