De olika parterna inom EU har enats om hur det nya upphovsrättsdirektivet ska vara formulerat. Men, direktivet har fortfarande spurtrakan kvar, skriver Daniel Johansson i sin analys.
Efter interna diskussioner mellan kommissionen, parlamentet och ministerrådet har äntligen ett slutligt textförslag till det nya EU-direktivet lagts fram. Processen stannade av i januari när framför allt medlemsländernas representanter inte kunde enas.
Trots att en del medier under den senaste veckan presenterat nyheten som ”nu är det klart”, så återstår naturligtvis en mycket avgörande del, att direktivet de facto röstas igenom i EU-parlamentet. Huggsexan om de 751 ledamöternas röster kommer därmed att fortgå ända fram till den nya omröstningen (den tredje i ordningen), som ska ske någon gång i mars.
Artikel 13 är som bekant den del av direktivet som berör musikens rättighetshavare i hög grad, och den nya texten kan i vissa fall sägas vara ännu strängare än den ursprungliga, och i vissa fall mer tolerant.
Tjänster som undantas är bl a: ...not-for profit online encyclopedias, not-for profit educational and scientific repositories, open source software developing and sharing platforms. Det tydliga undantaget för utbildning och forskning hanterar en del av kritiken som kommit från olika former av sådana institutioner.
Kravet på att stora kommersiella tjänster (mer än 10 milj. euro i årsomsättning) ska ha tillstånd för allt upphovsrättsskyddat material som publiceras av tjänstens användare har blivit ännu tydligare, och innefattar även användargenererat innehåll som tjänsten inte tjänar några större pengar på:
…authorisation shall also cover acts carried out by users of the services falling within Article 3 of Directive 2001/29/EC when they are not acting on a commercial basis or their activity does not generate significant revenues.
Samtidigt kan det tyckas lite märkligt att ”nya” tjänster (yngre än tre år), med en mindre årsomsättning än 10 miljoner euro och färre än 5 miljoner månatliga användare ska behandlas lite ”lättare”. Det kommer kunna leda till en del överväganden när lagtexten väl ska implementeras, och framför allt praktiseras.
Ett intressant tydliggörande är undantaget för innehåll som är:
a) quotation, criticism, review,
b) use for the purpose of caricature, parody or pastiche.
Vi kan räkna med att det här kommer att diskuteras mycket i samband med lagstiftning, skulle direktivet röstas igenom. Vad är en recension t ex? Räcker det med att ladda upp en video med en låt och ta med en betygsättning som del av videon? Hur mycket är ett ”citat” egentligen?
Ett annat område som det kommer bli intressant att följa är hur hanterandet av klagomål från rättighetshavare ska hanteras. Kravet på att det i slutändan ska vara människor som tar beslutet om ett visst innehåll ska tas bort från en tjänst eller inte, finns kvar. Direktivet säger:
When rightholders request to remove or disable access to their specific works or other subject matter, they shall duly justify the reasons for their requests. Complaints submitted under this mechanism shall be processed without undue delay and decisions to remove or disable access to uploaded content shall be subject to human review.
Det tydliggörs också att detta inte handlar om införandet av något automatiserat ”uppladdningsfilter”: The application of the provisions in this article shall not lead to any general monitoring obligation…
Om parlamentet röstar igenom direktivet i vår kommer medlemsländerna ha till våren 2021 på sig för att implementera texten i sina lagstiftningar. Vi kan räkna med att även den processen kommer att ta tid i många länder, då samtliga aktörer som berörs kommer få möjlighet att skicka in remissvar på lagförslag.
Skulle direktivet röstas igenom kommer det med stor sannolikhet innebära en rejäl maktförändring vad det gäller upphovsrättsligt innehåll på UGC-tjänster (User Generated Content). I de skriftliga bakgrundsskälen till direktivet står nu tydligt att detta handlar om att ”jämna ut spelplanen”, så att vissa tjänster inte kan åka snålskjuts på grund av ojämlik lagstiftning:
The definition of an online content sharing service under this Directive should target only online services which play an important role on the online content market by competing with other online content services, such as online audio and video streaming services, for the same audiences.
Följaktligen är införandet av detta direktiv inte bara viktigt för rättighetshavare, utan också helt nödvändigt för streamingtjänster som fullt ut arbetar hårt tillsammans med musikindustrin för att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi online.
Samtidigt får man komma ihåg att detta direktiv enbart gäller de europeiska länderna, och omfattar inte USA, Asien, Sydamerika etc. Förhoppningen bör dock vara att liknande lagstiftning på sikt införs globalt. Även om spurtrakan fortfarande är kvar, känns det som om direktivet nu kommer att röstas igenom, även om jag misstänker att de svenska ledamöterna till övervägande del kommer rösta emot. Det är alltså fortfarande möjligt att påverka och förklara för parlamentarikerna varför de här förändringarna är viktiga.
Här några röster från den svenska musikbranschen kring den nya versionen av direktivet.
Alfons Karabuda, ordförande SKAP, säger till SVT:
– Det här är en kompromiss, men vi kommer från en sådan urtaskig position som individuella kreatörer, så det här är nog det viktigaste som har hänt oss. I och med de här paragraferna måste vår motpart vara transparent och redogöra för vad de har gjort med våra verk. Om motparten inte gjort det som förväntats med att sprida musiken, så har vi juridisk möjlighet att dra tillbaka rättigheterna.
Elisabet Widlund, VD för Musikförläggarna, kommenterar överenskommelsen:
– Vi har hela tiden stått fast vid, att det är helt absurt att andra kan tjäna oerhört stora pengar på musikskaparnas verk medan musikskaparna själva får småsmulor. Det är helt klart att det finns ett stort kommersiellt värde i att sprida musik, och detta värde kommer nu att kunna tillfalla musikskaparna i högre utsträckning.
– Vi ser det som ett mycket stort, ja avgörande, framsteg att beslutsfattarna i EU är på väg att stärka skyddet för musikskapare och att de snart tydliggjort lagstiftningen för hur musik får användas av stora, kommersiella tjänster.
Karsten Dyhrberg Nielsen, STIM´s VD, säger:
– Sverige har fantastiska musikskapare som bidrar till både kultur och ekonomi. Musikskaparna vill inget annat än att nå ut med sin musik, men de måste ha rimliga förutsättningar. Det är viktigt för både de som skapar musiken och de som älskar att lyssna på den. Det är också positivt för plattformarna i längden, som också tjänar på ett livskraftigt musikliv.
Även Spotify, Deezer, Qobuz m fl har gått ut med ett officiellt uttalande genom den gemensamma lobbyorganisationen Digital Music Europe:
”European businesses need fairness in the platform economy. In addition to requiring transparency, the P2B regulation must ensure online platforms refrain from unfair business practices that have a negative impact on consumer choice and threaten innovation. Only by addressing unfair practices can the EU create an open and innovative platform economy in Europe that delivers for businesses and consumers.”
Daniel Johansson
