I onsdags förra veckan röstade Europaparlamentet igenom det nya upphovsrättsdirektivet med stor majoritet. Men vad var det egentligen som röstades igenom?
De första kommentarerna efter resultatet var positiva från musikbransch och press, och dystopiska från de som myntat begreppen ”länkavgift” och ”uppladdningsfilter”. När resultatet väl landade, började troligen alla lusläsa vad det var som faktiskt röstades igenom, och en del blev kanske förvånade.
Det går att fundera över varför direktivet så tydligt godkändes, när det bara två månader tidigare stötte på hårt motstånd, och röstades ned. I första hand är det troligen inte ledamöterna i parlamentet som helt bytt sida, utan snarare att relativt stora förändringar införts i direktivet.
Därför tänkte jag helt enkelt lista de viktigaste förändringarna i den text som godkändes, jämfört med hur det såg ut i juli. (Hela direktivet finns här, med de antagna förändringarna på höger sida)
En stor förändring gäller ändringarna (amendments) 19 – 21. Det är en helt ny text som inte fanns med i originaltexten, och som hanterar kritiken som rör memes, gif-animationer och andra liknande kreationer. I direktivet står nu:
Det krävs därför ett nytt särskilt undantag för att möjliggöra legitim användning av utdrag ur befintliga skyddade verk eller andra alster i innehåll som laddas upp eller tillgängliggörs av användare. När innehåll som genereras eller tillgängliggörs av en användare omfattar kortvarig och proportionell användning för legitima ändamål av ett citat eller utdrag ur ett skyddat verk eller annat alster, bör denna användning omfattas av det undantag som föreskrivs i detta direktiv.
Det genomröstade direktivet innebär i denna form alltså att medlemsstaterna ska införa ett undantag i upphovsrättslagstiftningen för den sortens nya kreationer som baseras på utdrag ur befintliga skyddade alster.
Vidare sägs det i ändring 20: Undantaget bör inte inkräkta på de ideella rättigheter som tillkommer upphovsmannen till det skyddade verket eller andra alstret.
Detta innebär alltså att respekträtt och namnangivelserätt fortfarande ska gälla vad det gäller sådana utdrag.
Ytterligare en ändring rör artikel 11, som blivit kraftigt kritiserad och som kallats för införandet av en ”länkavgift”, och att det inte längre skulle gå att länka till nyhetsartiklar på sociala medier osv.
Men i förslaget som röstades igenom står numera, efter ändringarna 151 – 155: De rättigheter som avses i punkt 1 ska inte omfatta rena hyperlänkar som åtföljs av enskilda ord.
Samt: De rättigheter som avses i punkt 1 ska inte hindra enskilda användares legitima privata och icke-kommersiella användning av presspublikationer.
Alltså ett tydligt bemötande av den kritik som framförts från såväl teknikaktörer som kampanjorganisationer. Vad ”enskilda ord” kommer att innebära i verkligheten återstår att se.
Artikel 13 är ju den artikel som främst berör musikens område, och där infördes också en hel del ändringar. Artikeln var, i utformningen som röstades ned i juli, inte helt tydlig med att delningstjänster med stora mängder upphovsrättsskyddat användaruppladdat innehåll skulle ingå licensavtal. Därför står nu:
Utan att det påverkar artikel 3.1 och 3.2 i direktiv 2001/29/EG utför leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll en överföring till allmänheten. De ska därför ingå skäliga och lämpliga licensavtal med rättsinnehavare.
En helt ny paragraf infördes också i artikel 13, (a) där följande står:
Medlemsstaterna ska sörja för att tvister mellan dem till vilka rätten har övergått och leverantörer av informationssamhällets tjänster rörande tillämpningen av artikel 13.1 kan hanteras av ett system för alternativ tvistlösning. Medlemsstaterna ska inrätta eller utse ett oberoende organ med nödvändig expertis som ska hjälpa parterna att lösa sina tvister inom ramen för detta system. Medlemsstaterna ska senast (det datum som anges i artikel 21.1) underrätta kommissionen om inrättandet av detta organ.
Just denna paragraf kommer det bli intressant att se hur medlemsstaterna resonerar kring, nu när förhandlingarna inleds i trialog-samtal mellan parlamentet, kommissionen och ministerrådet. Hur ska detta organ se ut? Vilka ska ta besluten? Vad får det kosta?
Ett tydliggörande görs också i artikel 13 rörande rättsinnehavare som inte vill ingå avtal med tjänsterna:
Medlemsstaterna ska föreskriva att leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll och rättsinnehavare, om rättsinnehavarna inte önskar ingå licensavtal, ska samarbeta uppriktigt för att se till att skyddade verk eller andra alster inte är tillgängliga via deras tjänster utan tillstånd.
Samtidigt har nedan nya text införts i artikel 13, en text som inte var med i originaltexten:
Samarbete mellan leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll och rättsinnehavare får inte leda till att det inte går att få tillgång till verk som inte överträder upphovsrätten eller andra skyddade alster, inklusive sådana som omfattas av ett undantag från eller en inskränkning av upphovsrätten.
En inte helt lättolkad text. Därför avstår jag också från att göra någon tolkning, och konstaterar att just denna mening kommer att bli spännande att följa framöver. Just nu pågår analyserna kring ordalydelserna i musikindustrin, och vi kan vänta oss att branschorganisationer och andra framöver kommer att beskriva sina olika tolkningar av texten.
Ytterligare en intressant ny formulering rör delningstjänsternas ansvar att bemöta användares klagomål, där det nu står att: …leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll som avses i punkt 1 inför effektiva och snabba mekanismer för klagomål och prövning som finns tillgängliga för användare i händelse av att det samarbete som avses i punkt 2a leder till omotiverat avlägsnande av deras innehåll. Alla klagomål som lämnas in genom dessa mekanismer ska behandlas utan otillbörligt dröjsmål och genom mänsklig granskning.
Just det där med ”mänsklig granskning” är nog många nyfikna på hur det ska fungera i praktiken.
Även för användarna ska det finnas möjlighet att gå till ett oberoende organ för att få sin vilja prövad:
Medlemsstaterna ska också se till att användarna har tillgång till ett oberoende organ för tvistlösning och till domstol eller en annan relevant rättslig myndighet för att hävda sin rätt att utnyttja ett undantag från eller en inskränkning av upphovsrättsliga regler.
Huruvida detta ska vara samma organ som avgör eventuella konflikter mellan tjänsterna och rättighetshavarna framgår inte tydligt.
Det finns ytterligare många detaljer som ändrats i direktivet. I originalet kallades det t ex för ”informationssamhällets tjänster”, numera kallas det ”delningstjänster”.
Direktivet tydliggör att det i första hand handlar om stora företag: Vid fastställandet av bästa praxis ska särskild hänsyn tas till grundläggande rättigheter, användningen av undantag och inskränkningar samt att bördan för små och medelstora företag förblir rimlig och att automatiserad blockering av innehåll undviks.
Just den sista formuleringen är så klart intressant eftersom det är just denna automatiserade blockering som kritiserats.
Sammantaget kan man alltså säga att direktivet numera tar upp och hanterar det mesta av den kritik som framförts. Nu återstår att se reaktionerna från berörda branschorganisationer, samt att se vad trialog-samtalen mellan ministerrådet, kommissionen och parlamentet kommer att leda till.
I januari förväntas en ny omröstning genomföras, och då lär texten ytterligare ha uppdaterats och förändrats efter de kommande förhandlingarna. Möjligheten finns dessutom att parlamentets ledamöter röstar ned det kommande förslaget i januari, med nya vändor och långbänk som följd.
Stims VD Karsten Dyhrberg Nielsen hade troligen helt rätt när han i en kommentar till resultatet sa:
– Vi är oerhört glada över denna delseger, även om mycket arbete återstår.
En liten parantes är redovisningen över hur de svenska EU-ledamöterna röstade.
Hade de svenska parlamentarikerna fått bestämma själva, så hade inte direktivet gått igenom. Tretton av de svenska ledamöterna röstade nej, sex röstade ja och en ledamot avstod från att rösta. Man kan också uttrycka det som att S och FI röstade för, medan samtliga andra partier röstade emot.
JA: Aleksander Gabelic (S), Jytte Guteland (S), Anna Hedh (S), Olle Ludvigsson (S), Marita Ulvskog (S), Soraya Post (FI).
NEJ: Lars Adaktusson (KD), Anna Maria Corazza Bildt (M), Christofer Fjellner (M), Gunnar Hökmark (M), Fredrick Federley (C), Jasenko Selimovic (L), Cecilia Wikström (L), Max Andersson (MP), Jakop Dalunde (MP), Linnéa Engström (MP), Bodil Valero (MP), Malin Björk (V), Kristina Winberg (SD).
Peter Lundgren (SD) röstade inte.
Daniel Johansson
